Barndom - nostalgi!

Tja, ungefär längst där borta där skogen börjar växte jag upp. Närkesslätten breder ut sig, gammal sjöbotten, bördig och platt. Trevlig att cykla på, hur långt som helst utan backar. Fin på hösten när åkrarna är plöjda och det blir ett slags grafiskt mönster i frosten. Men lite enahanda ändå. Kanske därför jag varje dag uppskattar det jag har runt mig nu av värmländska skogar, berg och sjöar.

Kommentarer
Postat av: znogge

Själv bor jag i ett platt landskap och trivs utmärkt med det. För mig är närheten till havet det viktiga. Min svägerska jobbade ett tag på ett lantbruk i närheten av Kumla så vi har besökt ditt landskap några gånger.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback