Inga Magnusson

Jag var sugen på att läsa något riktigt romantiskt och smörigt med smäktande vackra beskrivningar av natur och kärlek. Tänkte att Erik Lindorm skulle funka, hade något minne som slog an en sträng åt det hållet. .

Men NEJ! Det var helt omöjligt och jag har ändå skummat igenom nästan hela boken. Han syn på kvinnor och kärlek känns inte alls klassisk och universell, bara nattstånden och omodern och fördomsfull. Ibland blir det ju så med det skrivna ordet, det kan stämma för sin tid men blir fjantigt något sekel senare. För att kanske komma igen efter några decennier. Osvuret är bäst!