Inga Magnusson

... skulle göras mer flexibelt för några år sedan och man antog en ny lag. Tanken var att det skulle bli svårare att bygga strandnära i hårt exploaterade områden runt storstäder exempelvis och lättare i glesbygdsområden. Resultatet har blivit precis tvärtom. Det blev stopp för att bygga glest nära små bäckar, åar, tjärn och småsjöar, medan det fortsatte att byggas mer än någonsin där bygg-trycket redan var högt. Tätbebyggelse i de s.k. LIS-områdena var ingen höjdare. De som ville bygga i glesbygden ville inte bygga tätt. Och ibland blev följderna helt absurda. En familj som anlade dammar för kräftodling för att kunna försörja sig i en bygd med få arbetstillfällen,  fick plötsligt strandskydd vid dem och fick inte bygga något närmare än 150 meter. Nu föreslås att man ska kunna ta bort strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. Och det är ju egentligen det enda rimliga. Dilemmat är ju bara att i Värmland har vi massor av sjöar men knappt några som är mindre än ett hektar, vilket man förslår ska bli gränsen.