Kräsen Oskar.
Suck!
Vi vränger ut och in på oss själva för att han ska äta, vi som aldrig brukar fjäska med hundarnas mat. Men den lille parveln är ju sjuk, kronisk njursvikt. Vi håller på och försöker inrätta hans liv så att han ska kunna leva med det. Veterinären lovade inget men sa också att ibland kan en hund leva med ganska lite njurfunktion kvar. Och vi hoppas att det ska vara så för just Oskar.
Men självklart gör man allt för sin hund i en sådan situation även om de i vanliga fall sköter matintaget själv. Håller en tumme för att Oskar ska vara en av dem.
Här hemma har vi en hund som lever för att äta och en som äter för att leva. Så det gäller att hålla koll på att en viss dam inte äter dubbla portioner...
Klart att ni måste pyssla om honom.Njursvikt är ju allvarligt för oss med två ben och jag kan föreställa mig att det gäller hundar också.
Hej, förstår dig fullkomligt! Jag hade en Bichon frisé, med medfödd njurproblem, fick reda på det när hon var i 5års åldern! Hon fick också special njurfoder och det gick ganska bra! Man går som på nålar och tänker, hur länge får man behålla henne! Hon blev nästan 9år, och hennes syster, som hade samma njuproblem, blev 10år och 5mån.Mycket ompyssling och kärlek behöver dom! Vänligen U-B Martín