Inga Magnusson

... väljer några ledande bygdeskolebevarar-politiker  att kalla kommunalrådet och två tredjedelar av kommunfullmäktige i Årjäng i en debattartikel i vår lokaltidning idag.  Om jag letar synonymer på nätet  till ordet "anhang" så hittar jag "liga", "otrevligt följe", "dåligt  sällskap", ´"hord", "följe", "pack", "gäng", "koppel", "klick".

 

Det är inte värdigt vuxna människor att i en saklig debatt använda en  så nedsättande beteckning på en grupp  människor vars  enda "brott" är att ha en annan åsikt i en kommunpolitisk fråga. Man måste kunna resonera utifrån respekt för varandra även om man tycker olika. 

 

Sen vill vi ju veta hur bygdeskolebevararna  ska lösa detta med kvaliteten i de små skolorna också:

- Problemet att få behöriga lärare på sikt.

- Problemet med att exempelvis  kunna genomföra de nationella proven i bl.a. svenska och engelska och matematik eftersom  de kräver att man kan göra jämnpresterande par / smågrupper av eleverna i  den aktuella årskursen. Hur gör man det med bara en eller två elever i årskursen?  Och att eleverna får göra provet med kompisar som de känner och känner sig trygga med, annars är det svårt att prestera maximalt. 

 

I striden för att bevara de minsta bygdeskolorna, de med 20 - 35 elever fördelade på 6-7 åldersgrupper, så talas vitt och brett om att skolorna behövs för bygdens bevarande (märklig uppgift för en skola!), det talas om långa skolskjutsar (fast många barn redan finns på skolan genom att skjutsas av föräldrar till fritis!), om ekonomi, men sällan om kvalitet. Vad är kvalitet i skolan? Hur liten kan en skola bli och fortfarande ha kvalitet? Vilka krav har staten på skolan idag? Hur kan man organisera skolan så att den långsiktigt uppfyller de kraven i vår kommun?  Ska Årjängs kommun ställa sig utanför skollagen och strunta i dess krav på en viss kvalitet? Ska  Årjängs kommun ställa sig utanför kommunallagens krav på en budget i balans?

Lärarförbundet har skrivit en del om kvalitet: