Inga Magnusson

... har vi haft runt huset nu några dagar. De skuttar glatt ibland över vägen eller betar lugnt och fridfullt. I kväll när jag först gick en tur med Oskar så mumsade  en brun och en svart-vit uppe i Lilyckan, medan den tredje stod nere vid Prästgården. Den lyckades Kent senare på kvällen få inhägnad på Sellersänga, så den kanske redan är infångad.

 

Vi kan ju uppskatta det udda sällskapet, men för ägaren är det inte så roligt. Jag minns hur det var när vi hade djur och ett litet gäng rymde till skogs. Vi försökte desperat fånga dem med lapptyg och annat, men allt misslyckades. Till sist efter ett par veckor fick vi se hur de alldeles frivilligt hoppade tillbaka igen över stängslet och sällade sig till sin flock. Kor är udda djur, obegripliga och envisa.