Inga Magnusson

... kommer ut från central myndighetsnivå till enskilda skolor för att leta fel. Efter att ha pratat med elever, lärare, rektorer, förvaltning och politiker, samt gjort en genomgång av skolans /lärares / rektors dokumentation så kommer sedan en rapport där eländen rabblas upp och exemplifieras. Fokus i kritiken ligger ofta i felaktigheter i dokumentation. Det är faktiskt så, man har inte uppdraget att ge en sammanfattande rättvisande bild av en skola, med positivt och negativt, utan det ska letas fel. Och sen hamnar ofta rapporten i media o skolan får stå i offentlig skamvrå med fel o brister men inte en stavelse om det som är bra. Skolledare o lärare får göra pudel, erkänna sina tillkortakommanden, lägga sig platt på marken, lova dyrt o heligt att åtgärda felen och uttrycka  sin underdåniga tacksamhet över att ha blivit  tillrättaförda. 

 

Det är inte riktigt rättvist. Och det är inte utvecklande, vare sig för den enskilda skolan eller för skolan som helhet i vårt land. 

 

I andra länder, där man lyckas bättre med skolans resultat, så finns inte någon central skolinspektion som ska leta fel. Man har istället regionala institutioner som har i uppdrag att stötta skolor som behöver hjälp och att lyfta fram / sprida goda exempel, ungefär som vi i Karlstad hade länsskolnämnder med konsulenter för olika ämnen. De var ofta duktiga på sitt ämnesområde, deltog i studiedagar ute i kommunerna, anordnade länssstudiedagar med ämnesfokus, spred det senaste som hände inom det egna ämnet, hade ett nätverk av kontakter bland skolledare o lärare i länet. 

 

Jag kan inte låta bli att dra en parallell till mitt lärarjobb med undervisning. Om jag hos en enskild elev /en klass endast skulle dra fram felen och göra stor affär av dem hela tiden så skulle jag starta en nedåtgående spiral när det gäller elevens kunskapsutveckling o trivsel. Det skulle bara bli sämre och sämre. Detta är en välkänd sanning inom pedagogiken som vetenskap. De enda som tillämpar den här metoden är alltså den högsta pedagogiska myndigheten i Sverige. :-(. Det är nästan lite absurt. 

 

Har inrättandet av en central skolinspektionen, med detta märkligt negativa uppdrag, aktivt bidragit till försämringarna i skolan när det gäller kunskaper hos eleverna, den relativa neddragningen av lärarlönerna, de fåtal sökande till lärarutbildningarna, den negativa bilden av skolan i media? Alltså tvärt emot vad som var avsikten!  Kan vara värt att fundera på.