Inga Magnusson

I städprojektet så råkade jag på den här vita, lite slitna linneservetten. Den har sin historia och jag ser på den med en viss ömhet.

 

I min fars föräldrahem, en bondgård i Småland, så vävdes det massor. Det var en stor familj med många barn och alla skulle ha med sig en uppsättning dukar, servetter, handdukar och lakan vid flytten hemifrån. Fast den här servetten är ännu äldre, äldre än 1897. För den är märkt T A, som betyder Tilda Andreasdotter. Det var min farmors flicknamn (förkortning av Matilda Andreasdotter)  och hon gifte sig just 1897, alltså var den äldre än så, antagligen vävd i hennes föräldrahem och en del av hennes hemgift. Sen står det 5 under initialerna. Alla vävda saker märktes med nummer så man visste vilken det var. Förmodligen var det här svarta skrivna broderat tidigare. Men sen när farmors kvarlåtenskap delades mellan barnen så föll den här servetten på min farbror Eriks lott. För den är övermärkt med E T, = Erik Teodor. Det var fler som hade namn som började på E så Eriks saker fick just E T. Min fasters Esters, blev märkta med E M som betydde Ester Maria. Och det roliga är att det är så slarvigt märkt, inte alls så där sirligt och fint som linne brukade märkas. Men det var gjort just av min faster Ester, hon som fick bli hemmadotter på gården tillsammans med brodern Erik. Hon var ointresserad av textilt arbete och inte ett dugg noga med om det blev fint eller inte. Det var syster Ebba som vävde och broderade fint. Ester var matlagerska, hon var den som man "lånade" in för sina kalas i byn, hon gillade att göra fina stora spettekakor med massor av ägg från de egna hönsen. De kunde göras meterhöga på en vals som vevades över värme och smeten som ringlades på varv efter varv. Och till slut kristyren.

Undrar varför jag belastar mitt minne med allt sånt här???