... har förändrats de senaste decennierna. Om detta kan man läsa i en gedigen artikel under länken nedan:
Uppdaterat 1 / 12: Även Expressen tar upp temat:
Där presenteras en del fakta:
"Färre sökande
- Söktrycket till lärarutbildningen har minskat kraftigt: 1980 var det 10 sökande per plats, 2012 endast 1,2 sökande per plats.
Färre lektioner
- Antalet lärarledda lektioner för lärarstudenterna har också minskat kraftigt: 1970 hade man 24 timmar i veckan, 2010 endast 9 timmar i veckan."
(citat ur artikeln)
Fakta är också att lärartätheten i svenska skolor har ökat kraftigt de senaste decennierna, från 20 elever per lärare 1971 till 10 elever per lärare 2005. Finland har 16 elever per lärare nu och Sydkorea 24 elever per lärare. De båda länderna ligger långt före Sverige när det gäller internationella mätningar av elevers skolresultat, så det är inte enbart personaltäthet som avgör skolans kvalitet. Men de båda länderna har många sökande per plats i lärarutbildningarna.
Det hänvisas i artikeln till forskning som visar att de mest studiebegåvade lämnar lärarutbildningarna, inte i första hand för den låga lönen och dåliga arbetsvillkoren, utan för att lärarutbildningen upplevs som kravlös. Man menar i artikeln att lärarstudierna har anpassats till att de blivande lärarna själva har sämre studieförutsättningar ( dvs har lägre betyg från gymnasiet, lägre resultat på högskoleprov, inte läser så mycket dagstidningar, kommer från studieovana miljöer, oftare har annat hemspråk osv) och därför har nivån sänkts och kraven blivit lägre.
(Sen är jag övertygad om att många avstår från att ens söka lärarutbildning p.g.a. dålig lön och dåliga arbetsvillkor, få av dem som kommer in har lärarutbildning som sitt förstahandsval)
Man tar också i artikeln upp undersökningar som visar att lärare som själva är studiebegåvade är bra för elever som är studiebegåvade, medan lärare som har lägre grad av studiebegåvning är bra för elever som har svagare studiebegåvning. Det är ju en intressant tanke.
Den sociala rekryteringsbasen tas också upp. Tidigare fanns en snedrekrytering till lärarutbildningarna genom att det var överklassens / medelklassens söner som sökte dit. Nu finns snedrekrytering genom att det är arbetarklassens döttrar som går lärarutbildning. Om det tidigare var så att arbetarklassens barn inte kände sig hemma i skolans värld så kan det nu bli så att överklassens / medelklassens barn inte känner sig hemma där och då väljer privata skolor istället. Den trenden förstärks av att det privata näringslivet nu satsar på en egen lärarutbildning med höga krav på de studerande.
Det finns alltså en del fakta i artikeln som är intressanta, men också en del floskler som skrämmer mig. Jag tror ju att lärarutbildningen vinner på att ha många lärarledda lektioner och också på att de lärarstuderande kommer från så varierande bakgrund som möjligt. Då får våra barn lärare som är väl förberedda för yrket och en skola som kan göra att alla barn känner sig hemma där.