Magasinet på Liane...
... får nu äntligen en ny vägg mot öster. Och nytt tak ska det bli så småningom. Utsikten på bilden nedanför den här är från andra ställningslaget, så där 6 meter från marken. Man ser ner över Liane och bort mot Prästgården.
Det är tre ställningslag högt i nock, bortåt 8 meter kan det vara, tre våningar avsedda för förvaring av spannmål en gång i tiden. På bottenvåningen i ett speciellt rum som var råttsäkrat så förvarades brödmjöl. Det kunde man inte mala själva på gården utan det gjordes på Karlsfors. Sen togs det hem igen och förvarades i särskilda bingar med lock på helt tätt för att hålla ute skadedjur. Mjölet till djuren var grovt och det malde man i gröpekvarn på gården. I det här råttsäkra rummet var också sältetinor (salttunnor) där fläsk förvarades under lager av salt före frysboxarnas tid. Roland minns det från sin barndom. Det var gott i början men blev så småningom lite grönskimrande, vrinsalt och lätt härsket. Ägg förvarades i vattenglas, men antagligen inte här utan i boningshusets källare.
Magasinet (uttalas med betoning på första stavelsen här) byggdes på 1940-talets senare hälft av Ivar på Tallbacka, bror hans Helge och någon från Dammkasa i Åsebyn. Allt materiel till bygget levererades av lanthandeln på Furnäs; Tor Axelsson. Hans namn finns fortfarande på bjälkarna, det var en modern lanthandel för sin tid med ett fantastiskt sortiment från dagligvaror till kläder, redskap och byggmateriel.
Alla bjälkar är tre tum nio, 75 gånger 225 mm, de ligger på cc 500 mm. Huset har alltså två såna bjälklag. Ett extremt stabilt bygge med andra ord, det byggdes för att hålla mycket tung spannmål. Magasinet är c:a 7 gånger 10 meter på mark, det innebär 210 kvadratmeter sammanlagt. Virket är ramsågat eventuellt från Årjängs såg, den borde ha funnits då. Råspont i alla golv är det och markplan är gjutet golv , helt felfritt än.
Rolands farbror Nils berättade idag att när magasinet var nytt så hade man tröskat vete på gården. En del skulle säljas till Lantmännen. Vetet låg på tredje våningen, förpackat i säckar om 100 kg var. När det skulle hämtas av ev. Anders N och ev. Rune R så var Rolands pappa och farbror inte hemma. Då höll man på att bygga bostadshuset på Liane. Det var så drygt att bära alla säckarna ner från tredje våningen på magasinet i så stora säckar så Anders och Rune gick till bygget och bad snickarna hjälpa sig att bära. Det var Ragnar i Skåka, Rolands morfar Agnar på Önnebyn, Henning på Udden och kanske någon mer. De tyckte att det var kämpigt att bära så tunga säckar nerför trappan. Speciellt morfar Agnar var arg och skällde sen på svärsonen för att de hade öst i så mycket vete i varje säck.
Till del är det förstås kulturminnesvård att ha kvar och renovera såna här uthus. Om vi får någon nytta av det vet jag inte, hittills har det mest bara stått där. Kanske kan det bli förvaring av något slag. Ibland skojar vi om att göra pub och vandrarhem där! ;-)
Det är tre ställningslag högt i nock, bortåt 8 meter kan det vara, tre våningar avsedda för förvaring av spannmål en gång i tiden. På bottenvåningen i ett speciellt rum som var råttsäkrat så förvarades brödmjöl. Det kunde man inte mala själva på gården utan det gjordes på Karlsfors. Sen togs det hem igen och förvarades i särskilda bingar med lock på helt tätt för att hålla ute skadedjur. Mjölet till djuren var grovt och det malde man i gröpekvarn på gården. I det här råttsäkra rummet var också sältetinor (salttunnor) där fläsk förvarades under lager av salt före frysboxarnas tid. Roland minns det från sin barndom. Det var gott i början men blev så småningom lite grönskimrande, vrinsalt och lätt härsket. Ägg förvarades i vattenglas, men antagligen inte här utan i boningshusets källare.
Magasinet (uttalas med betoning på första stavelsen här) byggdes på 1940-talets senare hälft av Ivar på Tallbacka, bror hans Helge och någon från Dammkasa i Åsebyn. Allt materiel till bygget levererades av lanthandeln på Furnäs; Tor Axelsson. Hans namn finns fortfarande på bjälkarna, det var en modern lanthandel för sin tid med ett fantastiskt sortiment från dagligvaror till kläder, redskap och byggmateriel.
Alla bjälkar är tre tum nio, 75 gånger 225 mm, de ligger på cc 500 mm. Huset har alltså två såna bjälklag. Ett extremt stabilt bygge med andra ord, det byggdes för att hålla mycket tung spannmål. Magasinet är c:a 7 gånger 10 meter på mark, det innebär 210 kvadratmeter sammanlagt. Virket är ramsågat eventuellt från Årjängs såg, den borde ha funnits då. Råspont i alla golv är det och markplan är gjutet golv , helt felfritt än.
Rolands farbror Nils berättade idag att när magasinet var nytt så hade man tröskat vete på gården. En del skulle säljas till Lantmännen. Vetet låg på tredje våningen, förpackat i säckar om 100 kg var. När det skulle hämtas av ev. Anders N och ev. Rune R så var Rolands pappa och farbror inte hemma. Då höll man på att bygga bostadshuset på Liane. Det var så drygt att bära alla säckarna ner från tredje våningen på magasinet i så stora säckar så Anders och Rune gick till bygget och bad snickarna hjälpa sig att bära. Det var Ragnar i Skåka, Rolands morfar Agnar på Önnebyn, Henning på Udden och kanske någon mer. De tyckte att det var kämpigt att bära så tunga säckar nerför trappan. Speciellt morfar Agnar var arg och skällde sen på svärsonen för att de hade öst i så mycket vete i varje säck.
Till del är det förstås kulturminnesvård att ha kvar och renovera såna här uthus. Om vi får någon nytta av det vet jag inte, hittills har det mest bara stått där. Kanske kan det bli förvaring av något slag. Ibland skojar vi om att göra pub och vandrarhem där! ;-)
Kommentarer
Postat av: Pillan
Postat av: Pillan
Pub låter kul : )
Med vandrarhem så är inte köregenskaperna hem så viktiga : )
Trackback