Boken "Ålderdomen som befriare" ...
Jag tycker mig känna igen mig i titeln. Ännu så länge har jag ett tag kvar till författarens 80 år men gillar absolut mina senaste 10 år. Den tiden har i mitt liv varit oslagbar, faktiskt ganska befriande ur olika aspekter. Det var lite överraskande för min del, precis som det uppenbarligen var för Jane Miller. Tänkte nog att de som uttalade sig uppskattande om livet efter 50 var mer inne på att skyla över eländet, men så behöver det inte alls vara. Fast en positiv upplevelse av ålderdomen är givetvis starkt knuten till hälsan. Den som plågas av åldrandets sjukdomar har svårt att uppskatta att bli gammal.
Nog måste väl det ideala vara att man kan se en fördel i alla åldrar. Men visst, tilltagande krämpor gör väl ingen direkt glad...
Jag håller fullkomligt med dig! Jag känner mig lycklig och fri, klok som en uggla och njuter verkligen av livet.
Hälsan är det viktigaste, det har jag insett också... men annars är frihetskänslan enorm!
Grattis till sommarlovet och kanske även till någonting annat... :)
Tänkte bara tala om att jag (redan) startat en ny blogg men på samma adress. Kommer mestadels bli stickat och pärlor där. Men du är givetvis välkommen in. Vem vet, kanske orden börjar flöda som garn och pärlor gör :-)
Trevlig midsommar önskar jag dig<3
Då ska jag gå in och kika vad jag har för inställningar...
hehe... "skyla över eländet"... ja så har jag nog också tänkt - tidigare! Men livet är härligt... det här senaste året har varit jobbigt, men sååå roligt. Och nu är jag långledig i sommar, jättehärligt! Jag njuter verkligen av livet som aldrig förr. Kanske beroendet på att livet rullade så fort under småbarnstiden så jag inte hann reflektera... För småbarnstiden var ju rolig på ett helt annat sätt, men bundet. Nu gör jag som jag vill! :-)
jo, hur man upplever ålderdomen är nog mycket knuten till hälsan och sin livssituation