Inga Magnusson

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/alla-elever-klarar-inte-hogre-teoretiska-krav_7329435.svd#article-comments 

 

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/att-sanka-kraven-loser-inget_7323705.svd 

 

Jag har alltid tänkt mig att den ideala gymnasieskolan har yrkesprogram som startar med en god yrkesutbildning; alltså både den praktik och den yrkesteori som behövs. Sen skulle det som en frivillig avslutning på den utbildningen ligga en valmöjlighet att koncentrerat  läsa in behörigheten till högskolan för den som vill. Men den som inte vill läsa in högskolebehörighet,  ska kunna ta en yrkesexamen på gymnasiet och det kanske räcker med två år i så fall, eventuellt plus ett lärlingsår med handledning i yrkesarbetet. Det lärlingsåret skulle kunna vara ett alternativ til arbetslöshet för dem som inte får jobb direkt efter gymnasiet, en yrkesintroduktion ínom gymnasiets ram med studiebidraget kvar, ett första steg ut i arbetslivet.

 

Det extra året med frivillig grundläggande högskolebehörighet skulle kunna öppnas upp  för äldre att komma tillbaka till studier, alltså samköras med komvux.

 

Alla skulle alltså ha rätt till tre år på gymnasiet under sitt liv, antingen tre år teoretisk linje som förberedelse till högskolan eller två års yrkesutbildning + 1 års grundläggande högskolebehörighet eller  lärlingsår. Och de här tre åren skulle kunna tas ut när man vill under livet. Det borde inte vara åldersdiskriminering i gymnasiet, fast den som bedriver gymnasiestudier kan endast få det vanlig studiebidraget under den tiden, oavsett ålder.  

 

Fördelen med mitt  upplägg är att de som inte vill läsa in högskolebehörighet slipper det, medan de som vill ha den kan få den. Valfrihet! En annnan fördel är att gymnasiestudierna kan upplevas som mer motiverande för eleverna. Det måste ändå känna rätt meningslöst att kämpa med teoretiska studier som man vet sig aldrig behöva. Jag kan ju bara föreställa mig hur korkat det skulle ha känts för mig  att parallellt med teoretiska förberedelserna för lärarutbildning, tvingas bli rörmokare eller nåt. ;-)

 

 Samordningen med komvux gör också att man inte behöver bestämma sig omedelbart i gymnasieåldern för en definitiv yrkesinriktning utan det går att komma tillbaka igen. Det har visat sig att det inte är så lätt att i tonåren  veta exakt i  vad man vill jobba med framöver och dessutom kan ju arbetsmarknaden ändra sig och ställa nya krav på utbildning. Det vore ett flexibelt system som gör det möjligt att gå in och ut i utbildning.