Rolling Stones jubileumskonsert ...
...för att fira 50 år på scen såg vi till slut på tv:n! Och det var himla kul varenda minut! Någon skrev att det var som att öppna dörren till ett museum. Och så var det kanske. Rolling Stones startade 1962 när jag var 12 år så de sammanfaller på nåt sätt med mitt liv, de har alltid funnits där. Nu är gubbarna, för det får man väl kalla dem, runt 70 år gamla och Charlie Watts närmar sig 80. Men de orkar alltså rocka sig igenom flera timmars konsert. Hur Mick Jagger fixar att jogga omkring på scenen hela tiden, flaxa med armarna och ändå ha luft kvar för att sjunga har jag aldrig fattat. Lite har väl rösten tagit stryk av åldern, lite tunnare, lite stelare, men fortfarande helt ok. Satisfaction var inte så lätt att få ordning på längre, men det är ett nummer som knappast går att hoppa över. Bäst kanske Paint it black, den satt som smäck!
Kommentarer
Postat av: Robert Persson
Min far är 78. Han hänger med i dagens musik. En del av hans vänner sitter kvar i jazzen och har inte lyssnat på en ny artist den 50-talet. Jag tycker det känns samma sak med RS, Ulf Lundell och Bruce Springsteen fans.
Svar:
Inga Magnusson
Trackback