Inga Magnusson

... för uppvisande för allmänheten. Bara en människorspillra kvar av den gamle diktatorn i Libyen. Det hela är absurt och man får vara tacksam att det är de egna landsmännen som förnedrar på det här viset, inte en främmande makt, för då funnes säkert underlag till att starta ett krig.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13824169.ab

Jag har inte följt med så noga i händelserna i arabvärlden, men det kallas visst arabvåren eller nåt sånt, den våg av demokratisering som nu väller fram i flera länder, inspirerad av andras framgångar.


Den våldsamma revolten att befria sig från sina diktatorer är mödosam. Men jag misstänker att processen att bygga upp demokratiska system som fungerar, blir minst lika våldsam och kostsam. Säkert kommer en och annan under den tiden att önska diktatorn tillbaka, så brukar det bli. Men till slut blir det naturligtvis ändå bättre för folket att ha demokrati i någon form.


Intressant blir förstås hur omvärlden ställer sig till de här ländernas nya statsskick. Vem kommer att hjälpa vem till vad? Och har man råd med det i USA och i Europa, som just nu har fullt schå med sina egna kriser? Kanske blir det de nya ekonomiskt framgångsrika delarna av världen som tar chansen att utöka sin inflytandesfär; Kina och länder i Afrika?

I tidigare demokratiseringsprocesser av den här typen så har ofta väst "köpt sig" inflytande och kanaler till de valda styrande. Och det kan ha känts nödvändigt med tanke på att det finns en hel del antiväst-stämningar på många håll i världen. De gamla diktatorerna i de nu aktuella länderna var på flera sätt västorienterade till många egnas förtret, så det kanske hade behövts nu också. Det blir väl till att hålla tummarna att det inte blir extrema religiösa riktningar som får en avgörande makt i de här länderna. Om bara valen kan genomföras rätt,  så borde det gå bra.