Son till Kerstin Thorvall ...
Jag tror att jag ska läsa den så småningom. Jag har ju läst en del böcker av Kerstin. De är rätt självutlämnande, hon gör inga försök att skönmåla sig själv men det kan vara intressant att läsa den andra sidan av saken. Det finns på ett personligt plan en djup tragik i hennes livsöde, hon förödde sina barn och sin familj genom att låta sig kastas hit och dit av häftiga känslor typ förälskelser. Hon drar i någon bok parallellen mellan sig själv och en "löpsk katta".
Hennes klarsynta beskrivningar av ett liv utelämnat åt ständiga känslosvall ger insikt i konsekvenserna av att ständigt ge efter för magkänsla och göra den legitim som livsledare. När man läser hennes böcker så blir det tydligt att i livsavgörande frågor så kan den annars ofta hyllade omedelbara magkänslan vara förödande och borde, om inte ersättas så i alla fall, kombineras med klokskap, analys och långsam eftertanke.
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/hans-falk-uppvaxt
Uppdaterat efter kommentar, Kerstins avskedsbrev lämnades oöppnat:
http://www.svd.se/kultur/avslut-kerstin-thorvalls-sista-onskan_6164859.svd
Ja, det är säkert inte lätt att vara barn till föräldrar som själva aldrig lämnat barnstadiet. Jag förmodar att det blir omvända roller precis som i alkoholisthem och liknande destruktiva miljöer för barn.
Jag vill nog också läsa den här boken.
Läs också Karin Thunbergs artikel om Kerstin Thorwall.
http://www.svd.se/kultur/avslut-kerstin-thorvalls-sista-onskan_6164859.svd
Hennes avskedsbrev till de fyra sönerna lämnade de till KB - utan att öppna det. I ett eftermäle summerade hon sitt liv i en enda mening. En annorlunda kvinna.
Min kära moder avskydde Kerstin Thorvall efter att hon skrivit boken om sin mamma och deras relation. Jag har också läst mycket av henne, men inte sonens bok om henne. Vill gärna höra vad du tycker om den innan jag bestämmer mig för att läsa den.
Jag vill nog också läsa denna boken, som en tidstypisk skildring av att växa upp i en speciell tid.
Den kunde kanske vara något.