"Sirila gentlemän sökes"

av Karin Brunk Holmqvist har jag nu läst färdigt. Det hon som författare till "Potensgivarna" också. Den har jag skrivit om förut. Det är samma stuk på båda böckerna; det handlar om äldre damers liv och leverne. Man kan känna en doft av gammaldags kokkaffe över boksidorna, miljön kryllar av små prydnadssaker prydliga och väldammade. Huvudpersonerna lyssnar på radion och följer noga med tv-programmen.

Samtidigt vågar de göra sånt som inte hör deras generation till. Jag som nu närmar mig ålderdomen och "hålls" med den gillar förstås de här böckerna. Kan inte låta bli att undra om jag kommer att byta dubbel espresso mot lankigt kokkaffe på ålderns höst. Men det tror jag inte, lika lite som jag kom att uppträda i kappa och rejäl handväska på armen i medelåldern (Det trodde jag på fullt alllvar var en klädkod som med automatik  skulle infinna så småningom. Så tänkte jag då när jag var 20 år och kroniskt jeansklädd. Jeansen har dock hängt med till nu och någon brun handväska över armen blev det inte heller.)

Personerna som beskrivs i boken  blir ibland  övertydliga, nästan snudd på karikatyrartade och det kan reta mig lite. De tappar därmed sin trovärdighet, men boken är enkel i sin handling, smårolig och läsvärd när man behöver något lätt-tuggat.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback