Inga Magnusson

... bodde vi på en natt i samband med länsförbundsstämman. Det hade varit drygt att åka hem fram på småtimmarna efter middagen.




Thon är  namnet på den man som bygger de stora köpcentra vi har här vid gränsen. Han är en stor fastighetsägare i centrala Oslo också och äger en hotellkedja.  Han är dessutom den enskilt störste fastighetsägaren i Bryssel, m.a.o.  en oerhört framgångsrik man med en bakgrund liknande Ingvar Kamprads, fast Thon började med att sälja rävskinn. Nu är han i åttioårsåldern men fortfarande i högsta grad aktiv i koncernen.







Thon hotell är som synes stort, det sväljer undan många gäster och har en stor matsal. Det är byggt med en lång korridor på betongfundament. In till höger här går ett antal långa korridorer där  rummen finns. Den delen består av träkasetter som sammanfogats på ett sätt som inte varit helt lyckat. Det var i alla fall Rolands teori. Golvet går lite opp och ner och knarrar överallt. Vårt rum, 234, var extremt. Först när man kom in så lutade det oppför, när man kom till mitten så knarrade det ordentligt, nej faktiskt brakade och sen gick det nerför. Jag hoppade till när vi klev in första gången och tänkte att nu ramlar vi igenom golvet, men det höll. 

Annars var hotellet helt ok, med god service, trevlig personal, bra mat, rent och fint, snyggt inrett i minimalistisk stil om än lite billig finish.

Och så fick alla som bodde i dubbelrum presentkort på 150 SEK att handla för i det stora köpcentret bredvid. Inte helt fel.