"Om Jesus" av Gardell o självbiografi av Bingo Rimér


Det är naturligtvis helt ologiskt att skriva om de två böckerna samtidigt;

"Om Jesus" av Jonas Gardell

och

"En flickfotografs bekännelser" av Bingo Rimér med hjälp av Hugo Renberg.

Men jag har råkat parallell-läsa dem i sommar, lite av och till; Bingo när jag varit okoncentrerad och Gardell när jag har haft lästid och kunnat försjunka i texten, läsa om och fundera.


För så är det ju, det är helt olika böcker men jag upptäckte att det ändå finns något gemensamt; behovet att odla kändisskap. Bingo har varit i behov av att odla kändisskapet för att bli framgångsrik som flickfotograf. Jonas Gardell har åtminstone tidigare i livet haft behov av att bli känd som författare och showare för att kunna utöva sitt yrke som språk - och dramamästare och inte minst Jesus har haft ett behov av att bli känd = få sin lära spridd över världen genom skrifter och muntlig tradition.  Allas kändisskap har fått näring av böcker, bilder och muntligt berättande. Men därmed tar väl parallerna slut. Dock respekterar jag behovet av kändisskap i sig, det är legitimt att leva av det, leva i det.

Sen kan man väl ta fram att vara bespottad och föraktad av omgivningen som en annan gemensam länk mellan båda böckerna och det gäller både författare och huvudpersoner.

Boken om Bingo läste jag av ett enda skäl; jag är nyfiken på de världar mina barn lever i och jag försöker begripa dem. För de är så långt från Sillerud, geografiskt och på annat sätt. Äldste sonen jobbade en period tillsammans med Bingo när de båda nyligen kommit in i mediabranschen och till huvudstaden. Jag var den oroliga hönsmamman som ringde till sonen nästan varje dag på jobbet för att höra efter på rösten och tonfallet att allt var bra. Inte så sällan var det Bingo som svarade i telefonen och gav den vidare.

 Den värld Bingo bitvis beskriver i boken var alltså också sonens värld. Men boken är mest en beskrivning av några kändisars liv bakom rubrikerna och en hel del visste jag redan av det han avslöjar och jag vet nog egentligen en del till, men jag skulle inte vilja ta några billiga poänger genom att skriva om det här. Bokens beskrivningar av faktiska händelser är ointressant ur min synvinkel. Däremot  kan det vara spännande att sätta sig in i tänket, hur någon kan utvecklas till att bli Bingo, formas av miljön till att stanna kvar i värderingar som de flesta lämnar i slutet på tonåren, med totalfixering vid sex, utseende och kändisfaktor. Sen kan jag känna respekt för att detta med att odla kändisskap i sig är en konst som inte alla behärskar. Bingo behärskar den. Han göder myten om sig själv framgångsrikt ser det ut som även om han inte är så bra på att ekonomiskt förvalta den enligt egen utsago.


"Boken om Jesus" av Jonas Gardell är skriven på Gardells bitvis  vackra språk och mycket läsvärd. Han gör som han tidigare gjort med gamla testamentet; lyfter fram nyckelhändelser, analyserar Bibelns olika versioner, jämför med det som vi vet historiskt om den tiden och lägger på sina egna upplevelser av berättelsen. Och det är i sista momentet, när han ser händelserna genom egna ögon som både han och hans språk lever. Och då är det sååå bra skrivet. Jag hade ambitionen att göra citat och för att komma ihåg särskilt bra formuleringar så satte jag hundöron. Men det blev så många att hela boken nu är full av hundöron. ¨Jag återkommer nog till dem senare i ett nytt inlägg.

 Jonas växte upp med tron genom sin mamma. Det var hon som präntade i honom:
- Du är aldrig ensam, vad som än händer är han med Dig.

Ja, ungefär så i alla fall. Och den medvandraren behövde Jonas i sitt liv, det kan man förstå när man läser hans egna berättelser om uppväxten.

Jag tycker om att läsa boken "Om Jesus". Den handlar om en tro som liknar min egen; inte bokstavstro, men tron på Gud som godheten i den här världen,  som en ständig möjlighet, ständigt närvarande även om vi människor måste anstränga oss för att se den, komma ihåg att leta efter den och försöka träna oss att känna igen den. Och förlåta sig själv och andra om vi inte lyckas alltid trots goda föresatser. Försoning är nog ett nyckelord.

Kommentarer
Postat av: Herta

Den boken vill jag läsa.

Postat av: Selma

Tro kan se så olika ut.

2011-08-01 @ 09:43:04
URL: http://frunatmaken.wordpress.com
Postat av: Gunvor

Står inte ut med att höra Gardell, så det blir ingen läsning.

2011-08-01 @ 18:00:59
URL: http://svenska.iedior.se/#home

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback