Inga Magnusson

.... skriver tidningen Skolvärlden om. Svenska elevers prestationer sjunker enligt internationella undersökningar, typ PISA. Nu finns det kritik mot PISA-mätningarna att de enbart mäter direkta ämneskunskaper, inte de sociala målen i läroplanen exempelvis. Men kanske måste båda delarna finnas med, både ämneskunskap och social kompetens. Social fostran på bekostnad av ämneskunskaper kallar jag nog Flumpedagogik. 

 Fast det verkar inte som om den sociala kompetensen är skyhög i svenska skolor, eleverna, lärare o föräldrar klagar ju samfällt just över bristen på arbetsro i klassrummen enligt forskningsrapporter på området . Och hänsynstagande måste väl ändå höra till den sociala kompetensen.

Man menar i artikeln att den forskning som skulle kunna visa på vilken pedagogik som fungerar och ger bra resultat, den är nästan obefintlig och det lilla  som finns går inte att granska internationellt eftersom det är skrivet på svenska.

De reformer som genomförts och propagerats för uppifrån politiker och de centrala myndigheterna de senaste decennierna kan enligt en stor metaforskningsstudie (Hattie) ha varit skadliga istället, för de har inte varit baserade på dokumenterad eller praktisk erfarenhet från klassrummen.  Och han menar att hans samlande  studie visar att individualiseringen (IUP kanske?), skrotandet av klassundervisning, åldersblandning, elevinflytande över inlärning,  block/ temaläsning,  helordsläsinlärning och en del annat varit skadligt för skolan istället för positivt.

Positivt däremot skulle ha varit att få med av följande:


"1. Strukturerad utvärdering av enskilda lärare
2. Lärare får video-feedback på sin undervisning.
3. Snabbare undervisning för snabba elever.
4. Insatser som minskar störande beteenden i klassrum.
5. Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter.
6. Feedback från lärare till elev.
7. Goda relationer mellan elever och lärare.
8. Undervisning utspridd i tiden (ej blockundervisning).
9. Meta-kognitiva strategier för inlärning (till exempel minnesträning för att snabbt ta till sig en komplex text).
10. Direkt undervisning (klassisk katederundervisning).

I botten på listan, det vill säga sådant som till och med kan ha negativ effekt på elevers prestationer, hamnar exempelvis mentorskap, helordsmetoden vid läsinlärning, åldersblandade klasser och när elev bestämmer inlärningen.
KÄLLA: Studie utförd av professor John Hattie, Nya Zeeland."

Citat ovan hämtat från artikeln i Skolvärlden.

Jag har läst artikeln med intresse, men jag skulle ju vilja granska både Hattie och annat själv förstås. Han som högljutt klagar på skolan är docent i psykologi, Knut Sundell. Och instinktivt blir jag skeptisk när psykologer klagar på skolan, på samma sätt som det är lite suspekt när lärare talar om för psykologer hur de ska jobba. Hur mycket av varandras yrkesområden förstår man egentligen? Blir det ett utanpåverk?

Jag gillar att hämta tankar om undervisning från den forskning som finns; Mary Clay, Vygotsky, Lundberg, Taube osv. Men samtidigt får man akta sig för att ge sig helt forskningen i våld som lärare. För det är ändå sammantaget en så liten del av skolans värld som är beforskad. Och väldigt mycket måste göras helt improviserat, beslut från dag till dag utifrån den elevgrupp, den föräldragrupp och andra förutsättningar som råder just för tillfället. När förutsättningarna ändrar sig måste man som lärare vara beredd att ta fram nya redskap ur verktygslådan. Och det snabbt! Det går inte att först konsultera ett antal doktorsavhandlingar och i förväg uppgjorda planer.

 Med en klass på 16 elever går det alldeles utmärkt att undervisa i matte enbart laborativt- praktiskt utan matteböcker. Men när man plötsligt står där med 25 st 7-åringar i en klass då är det bara att packa in mattelabbet längst in i garderoben, ta fram matteböckerna igen och börja ett systematiskt arbete att tillsammans med föräldrarna göra en fungerande grupp av "barnaflocken". För då är det det allra viktigaste, att se till att barnen, parallellt med kunskapsinhämtandet,  är snälla mot varandra fast förutsättningarn för det är urdåliga med en alldeles för stor grupp. Inget annat kan vara viktigare än ämneskunskaper och bra grupp då.  Sen kan forskningen och kvalitetsutvärderingsplanehelvetet säga vad de vill om innovativ pedagogik och reformer, det är "här och nu"-kraven som läraren måste ta itu med.