Årskrönika 2
Om jag nu ska försöka blicka bakåt genom bloggens ögon istället, så blir bilden av 2010 lite märkllig. Kanske kan den vid första anblicken sammanfattas med det uttryck som dyker upp i mina inlägg, ett uttryck där jag raljerar över vårt liv och leverne; sällskapssjuka matvrak!
Det är mycket ätande och umgänge i mina blogginlägg.
Men det är ingen slump förstås. Vi gillar mat, pratar om mat och ägnar mycket tid åt att planera och fundera över mat i olika sammanhang. Av allt att döma kommer vi att fortsätta med det och tillväxa i färdriktningen. ;-)
Vi vårdar våra vänner också ser jag om jag läser vad vi haft för oss förra året. Umgänge i olika sammanhang har hög prioritet. Det är en ynnest att få ha goda vänner, vi uppskattar dem verkligen och vi har roligt tillsammans så det blir ofta kombination vänner och mat.
De flesta kommer vi förhoppningsvis att ha kvar under 2011. Det är knepigt att förlora kontakt med människor som man haft som vänner, men det händer ju förstås över tid. Ibland ändras intressen och fokus så att man inte har så mycket gemensamt längre, ibland vet man inte varför någon väljer att försvinna bort ur umgänget och det kan lämna saknad och frågor kvar, ibland måste någon flytta från orten.
Vi vet att ett par kommer att lämna oss genom flytt nästa år och det är himla trist, vi kommer att sakna dem.
Året 2010 var i alla fall i stort sett ok, även om vi ägnat en hel del av just sommaren åt mammas bortgång och åt en del andra släktrelaterade bekymmer. Nu efteråt så lägger sig det mest ändå till ro och får ett försoningens skimmer över sig. Vi går med tillförsikt in i 2011. Det finns en del nya spännande projekt på gång och jag ser fram emot att utveckla det nygamla jobbet som speciallärare tillsammans med duktiga kollegor.
Det är mycket ätande och umgänge i mina blogginlägg.
Men det är ingen slump förstås. Vi gillar mat, pratar om mat och ägnar mycket tid åt att planera och fundera över mat i olika sammanhang. Av allt att döma kommer vi att fortsätta med det och tillväxa i färdriktningen. ;-)
Vi vårdar våra vänner också ser jag om jag läser vad vi haft för oss förra året. Umgänge i olika sammanhang har hög prioritet. Det är en ynnest att få ha goda vänner, vi uppskattar dem verkligen och vi har roligt tillsammans så det blir ofta kombination vänner och mat.
De flesta kommer vi förhoppningsvis att ha kvar under 2011. Det är knepigt att förlora kontakt med människor som man haft som vänner, men det händer ju förstås över tid. Ibland ändras intressen och fokus så att man inte har så mycket gemensamt längre, ibland vet man inte varför någon väljer att försvinna bort ur umgänget och det kan lämna saknad och frågor kvar, ibland måste någon flytta från orten.
Vi vet att ett par kommer att lämna oss genom flytt nästa år och det är himla trist, vi kommer att sakna dem.
Året 2010 var i alla fall i stort sett ok, även om vi ägnat en hel del av just sommaren åt mammas bortgång och åt en del andra släktrelaterade bekymmer. Nu efteråt så lägger sig det mest ändå till ro och får ett försoningens skimmer över sig. Vi går med tillförsikt in i 2011. Det finns en del nya spännande projekt på gång och jag ser fram emot att utveckla det nygamla jobbet som speciallärare tillsammans med duktiga kollegor.
Kommentarer
Postat av: Mia
Men inte behöver man tappa bort varandra för att någon flyttar idag. Internet, webkameror, sms och så färdas vi lätt några mil Annat var det för 50 eller 100 år sedan...
Postat av: Inga Magnusson
Nej då, det finns möjligheter till kontakt, men det där mysiga umgänget, att göra strandhugg med båten hos dem så där spontant när andan faller på éller träffas över en bit mat och prata bort en kväll faller liksom.
Trackback