Kortare reglerad arbetstid ...
... för lärare kan vara en väg till bättre skola i Sverige, tvärtemot vad facket och
SKL tänker sig.
(Varning - långt inlägg blev det! Hoppa över om Du är ointresserad av skolan!)
När vi som lärare hade
5 timmars reglerad arbetstid per veckan på skolan utöver undervisningstiden, då
låg Sverige i topp på internationella jämförande undersökningar. Mycket tid kunde
läraren använda till
att göra bra undervisning för enskilda elever och för klassen. Samtidigt fanns schemalagd
lagom gemensam tid för samarbete med kollegor och möten initierade av skolledningen. Det var nog den ultimata lösningen. Den fria
arbetstiden innebar att undervisningsplanering och efterarbete var skyddad tid för
läraren, ingen kunde ta bort den och lägga på andra arbetsuppgifter.
Sedan fick vi en reglering som innebar att lärare tvingades göra nästan all
arbetstid bunden till skolan. Den tiden fylldes snabbt av skolledningarna i landet bl.a. av
gemensamma sittningar, ofta i storgrupp med mer eller mindre meningsfullt innehåll.
Och det tillkom mer av ansvar för rena tillsynsuppgifter (rastvakter och bussvakter och
håltimmar), massor av administration (papper som ska fyllas i, inte så sällan enbart
av juridiska skäl, inte som arbetsredskap). Det blev inte mycket tid kvar till att
förbereda lektioner och reflektera över dem efteråt. Själva kärnarbetet = undervisning /
elevarbete, kom på undantag.
Jobbigast har kanske varit att så mycket som jag som lärare omedelbart behövde ta itu med när det gäller elever, föräldrar eller ett ämnes undervisning inte längre kan åtgärdas direkt i anslutning till undervisningen. För då har jag förmodligen ett möte av något slag eller en rastvakt eller något annat uppfrån reglerat åtagande som måste göras. Förr så gick man in till den kollega man samarbetade mest med och pratade snabbt igenom dilemmat, kanske på stående fot med en kaffekopp i näven och sen gick man tillbaka till sitt och tog itu med det som borde göras. Att skjuta upp akuta saker och istället hela tiden tvingas göra annat först, ger stress. Och ibland känner man sig som en sån där bulldozer eller vad det heter, en maskin som skjuter ett berg framför sig, ett berg som hela tiden tornar upp sig och blir större. Till slut känns det som maskinen inte orkar mer och stannar upp.
Nu står vi inför krav både från facket och arbetsgivaren på mer reglering av arbetstiden, trots att erfarenheten har visat att det är förkastligt.
http://www.dn.se/debatt/vi-vill-ha-ett-samarbete-med-facken-1
http://www.dn.se/debatt/valkommen-invit-om-lararnas-arbetstid
http://www.dn.se/debatt/ett-viktigt-besked-for-sveriges-larare
Det finns ingen forskning, ingen erfarenhet som pekar på att det blir bättre i skolan om man tvingar lärare att tillbringa mer av sin arbetstid i skolbyggnaden. Tvärtom så var alltså en stor del av lärarnas arbetstid fri på den tiden Sverige internationellt sett beundrades för sin skola. Min gissning är att SKL vill ha 40-timmarsvecka och rejält minskad lovtid för lärare i utbyte mot att man lockar med X antal timmar som läraren ska använda till lektionernas för- och efterarbete - självklart genomförda på skolan. Samt
rekommendationer till kommunerna att lärare ska ha tillgång till dator och inte
göra viss administration.
Man glömmer då bort ytterligare en faktor som talar för en friare arbetstid för lärare: Det
är väldigt svårt att jobba lika mycket varje vecka under läsåret. Lärare jobbar
mycket mer vissa perioder under läsåret, exempelvis de första veckorna på läsåret för att både hinna med att starta upp jobbet och eventuellt ¨lära känna nya elever, likaså under samtalsperioderna och under de veckor så omdömen / betyg ska printas ner. Då måste det finnas utrymme för att jobba mer, för att sedan kunna ha kortare arbetsdagar under andra perioder.
När det är jobbigt i en klass / för en enskild elev så måste det finnas utrymme för att jobba mer än vanligt och samtidigt kunna kompensera detta senare. Arbetsbördan varierar alltså kraftigt under ett läsår och det skulle bli oerhört administrativt tungrott att dokumentera varje timme övertid och uttag, både för den enskilde läraren och för rektor. När det är jobbigt i en klass eller för en enskild elev, så behövs ofta mycket föräldrakontakt och den kan av naturliga skäl mest ske på kvällstid, alltså inte under skoldagen.
Oj, så långt det blev, det var inte meningen. Men det är en hjärtefråga och det tillkom mer och mer vartefter.
Obs, jag debatterar skolan i Sverige i det här inlägget, inte specifikt skolan i Årjäng. Jag är nöjd med min skola. Vi som jobbar där har förstås samma krav på oss som andra skolor i landet men jag upplever ändå att vi har en skolledning om är lyhörd för vår arbetssituation och kunnig om den.
SKL tänker sig.
(Varning - långt inlägg blev det! Hoppa över om Du är ointresserad av skolan!)
När vi som lärare hade
5 timmars reglerad arbetstid per veckan på skolan utöver undervisningstiden, då
låg Sverige i topp på internationella jämförande undersökningar. Mycket tid kunde
läraren använda till
att göra bra undervisning för enskilda elever och för klassen. Samtidigt fanns schemalagd
lagom gemensam tid för samarbete med kollegor och möten initierade av skolledningen. Det var nog den ultimata lösningen. Den fria
arbetstiden innebar att undervisningsplanering och efterarbete var skyddad tid för
läraren, ingen kunde ta bort den och lägga på andra arbetsuppgifter.
Sedan fick vi en reglering som innebar att lärare tvingades göra nästan all
arbetstid bunden till skolan. Den tiden fylldes snabbt av skolledningarna i landet bl.a. av
gemensamma sittningar, ofta i storgrupp med mer eller mindre meningsfullt innehåll.
Och det tillkom mer av ansvar för rena tillsynsuppgifter (rastvakter och bussvakter och
håltimmar), massor av administration (papper som ska fyllas i, inte så sällan enbart
av juridiska skäl, inte som arbetsredskap). Det blev inte mycket tid kvar till att
förbereda lektioner och reflektera över dem efteråt. Själva kärnarbetet = undervisning /
elevarbete, kom på undantag.
Jobbigast har kanske varit att så mycket som jag som lärare omedelbart behövde ta itu med när det gäller elever, föräldrar eller ett ämnes undervisning inte längre kan åtgärdas direkt i anslutning till undervisningen. För då har jag förmodligen ett möte av något slag eller en rastvakt eller något annat uppfrån reglerat åtagande som måste göras. Förr så gick man in till den kollega man samarbetade mest med och pratade snabbt igenom dilemmat, kanske på stående fot med en kaffekopp i näven och sen gick man tillbaka till sitt och tog itu med det som borde göras. Att skjuta upp akuta saker och istället hela tiden tvingas göra annat först, ger stress. Och ibland känner man sig som en sån där bulldozer eller vad det heter, en maskin som skjuter ett berg framför sig, ett berg som hela tiden tornar upp sig och blir större. Till slut känns det som maskinen inte orkar mer och stannar upp.
Nu står vi inför krav både från facket och arbetsgivaren på mer reglering av arbetstiden, trots att erfarenheten har visat att det är förkastligt.
http://www.dn.se/debatt/vi-vill-ha-ett-samarbete-med-facken-1
http://www.dn.se/debatt/valkommen-invit-om-lararnas-arbetstid
http://www.dn.se/debatt/ett-viktigt-besked-for-sveriges-larare
Det finns ingen forskning, ingen erfarenhet som pekar på att det blir bättre i skolan om man tvingar lärare att tillbringa mer av sin arbetstid i skolbyggnaden. Tvärtom så var alltså en stor del av lärarnas arbetstid fri på den tiden Sverige internationellt sett beundrades för sin skola. Min gissning är att SKL vill ha 40-timmarsvecka och rejält minskad lovtid för lärare i utbyte mot att man lockar med X antal timmar som läraren ska använda till lektionernas för- och efterarbete - självklart genomförda på skolan. Samt
rekommendationer till kommunerna att lärare ska ha tillgång till dator och inte
göra viss administration.
Man glömmer då bort ytterligare en faktor som talar för en friare arbetstid för lärare: Det
är väldigt svårt att jobba lika mycket varje vecka under läsåret. Lärare jobbar
mycket mer vissa perioder under läsåret, exempelvis de första veckorna på läsåret för att både hinna med att starta upp jobbet och eventuellt ¨lära känna nya elever, likaså under samtalsperioderna och under de veckor så omdömen / betyg ska printas ner. Då måste det finnas utrymme för att jobba mer, för att sedan kunna ha kortare arbetsdagar under andra perioder.
När det är jobbigt i en klass / för en enskild elev så måste det finnas utrymme för att jobba mer än vanligt och samtidigt kunna kompensera detta senare. Arbetsbördan varierar alltså kraftigt under ett läsår och det skulle bli oerhört administrativt tungrott att dokumentera varje timme övertid och uttag, både för den enskilde läraren och för rektor. När det är jobbigt i en klass eller för en enskild elev, så behövs ofta mycket föräldrakontakt och den kan av naturliga skäl mest ske på kvällstid, alltså inte under skoldagen.
Oj, så långt det blev, det var inte meningen. Men det är en hjärtefråga och det tillkom mer och mer vartefter.
Obs, jag debatterar skolan i Sverige i det här inlägget, inte specifikt skolan i Årjäng. Jag är nöjd med min skola. Vi som jobbar där har förstås samma krav på oss som andra skolor i landet men jag upplever ändå att vi har en skolledning om är lyhörd för vår arbetssituation och kunnig om den.
Kommentarer
Postat av: Lena
Är det fortfarande "Åstorparen" som spökar på SKL?
Eller är det ett tjusigt försök att värva de bästa i varje gymnasieklass till läraryrket? (ironi)
Trackback