Hanne Hermansson...
... sjöng alldeles otroligt vackert på konserten i Silbodals kyrka igår kväll!
Jag brukar försöka pricka in en Hanne-konsert varje år. Och varje gång tänker jag att nu kan hon inte bli bättre, men det blir hon! Det är fantastiskt. Vilket register hon har! Vilken vacker röst! Och vilken säkerhet hon har erövrat! Nu är hon helt trygg med sig själv och mikrofonen.
Hanne sjunger nog helst lite jazzigare versioner av gamla amerikanska låtar och det låter som om River är speciell för henne. Men de klassiska julsångerna funkar också bra. "Det är en ros utsprungen" och "Helga natt" var nästan magiska. Jag hade förstås gärna sett mer av jul-klassiker, men jag förstår om det är lite tråkigt att sjunga dem. De är väl inte så utmanande som de andra sångerna
'
Nej det är inte Hanne som står där framme men väl presentatören. Jag glömde kameran hemma och fick nöja mig med att ta kort med Rolands mobil. Silbodals kyrka är det i alla fall.-
Jag brukar försöka pricka in en Hanne-konsert varje år. Och varje gång tänker jag att nu kan hon inte bli bättre, men det blir hon! Det är fantastiskt. Vilket register hon har! Vilken vacker röst! Och vilken säkerhet hon har erövrat! Nu är hon helt trygg med sig själv och mikrofonen.
Hanne sjunger nog helst lite jazzigare versioner av gamla amerikanska låtar och det låter som om River är speciell för henne. Men de klassiska julsångerna funkar också bra. "Det är en ros utsprungen" och "Helga natt" var nästan magiska. Jag hade förstås gärna sett mer av jul-klassiker, men jag förstår om det är lite tråkigt att sjunga dem. De är väl inte så utmanande som de andra sångerna
'
Nej det är inte Hanne som står där framme men väl presentatören. Jag glömde kameran hemma och fick nöja mig med att ta kort med Rolands mobil. Silbodals kyrka är det i alla fall.-
Kommentarer
Postat av: Veiken
Jag har nog aldrig hört talas om Hanne, men det finns så många duktiga sångare i Sverige! En fin känsla så här inför julen att förföras av en vacker stämma!
Postat av: Zarah
Musik kan vara magisk, precis som du skriver, nästan så huden knottrar sig. Det är en ljuvlig känsla.
Trackback