Silbodalsskolan i Årjäng ...
.... jobbar jag på, där nere i halvfönstren mot källaren har jag mitt arbetsrum. Det är alltså i den gamla skolbyggnaden som jag tror var realskola en gång i tiden. Jag gillar den som skollokal och arbetsplats.
Jag vet inte säkert, men föreställer mig att den är byggd i mellankrigstiden att döma av arkitekturen och byggtänket. Fasaden är vackert reveterad, i en varmt ljusgul färg som står fint mot tegeltaket. Den har inslag av en sorts glittrande sten som ger lyster. Trapphusen är helglasade och släpper in mycket ljus. Det gör även klassrumsfönstren som är höga och mycket av himlens ljus slipper in, men mindre av utsikt ner mot skolgården och det som kan störa undervisningen därifrån. Onekligen genomtänkt av dem som byggt huset. Väggarna mellan klassrummen är ordentligt tilltagna i tjocklek så undervisningen störs inte av ljud utifrån eller från angränsande rum. Det är högt i tak överallt så det finns gott om luft och uppiggande syre. Golven är stenlagda och räckena gjorda av järnsmide, allt byggt för att hålla i hundratals år, trots många ivriga barnafötter och händer dagligen.
Det är ett hus som från början är påkostat och av god kvalitet. Den som byggde det / ritade det har tänkt till och låtit barnens behov och undervisningens behov styra. Inget är en slump eller har kommit till enbart pga någons pigga idéer. Jag trivs med att se det, komma in i det och jobba här. Det känns som om den som gjorde det tyckte att barn och skola är viktiga och att barnen förtjänade det allra bästa i vårt samhälle. Det blev ett skolhus som hade en mycket högre kvalitet än vanliga hus som byggdes på den här tiden. Det gemensamma satsade på barnen och framtiden.
Jag önskar att man kunde säga det samma om senare tiders skolbyggen, där man tummat på kvaliteten, vatten runnit in, fasaderna murknat, möglet smugit sig in på toaletterna, de billiga plastgolven är repiga och slitna, rummen har dåligt med dagsljus, ljud tränger in genom väggar och dörrar, låga tak ger syrebrist osv.
Och uppe på taket har vi uppenbarligen någon form av odling. På håll är det svårt att veta vad, ha ha...!
Jag vet inte säkert, men föreställer mig att den är byggd i mellankrigstiden att döma av arkitekturen och byggtänket. Fasaden är vackert reveterad, i en varmt ljusgul färg som står fint mot tegeltaket. Den har inslag av en sorts glittrande sten som ger lyster. Trapphusen är helglasade och släpper in mycket ljus. Det gör även klassrumsfönstren som är höga och mycket av himlens ljus slipper in, men mindre av utsikt ner mot skolgården och det som kan störa undervisningen därifrån. Onekligen genomtänkt av dem som byggt huset. Väggarna mellan klassrummen är ordentligt tilltagna i tjocklek så undervisningen störs inte av ljud utifrån eller från angränsande rum. Det är högt i tak överallt så det finns gott om luft och uppiggande syre. Golven är stenlagda och räckena gjorda av järnsmide, allt byggt för att hålla i hundratals år, trots många ivriga barnafötter och händer dagligen.
Det är ett hus som från början är påkostat och av god kvalitet. Den som byggde det / ritade det har tänkt till och låtit barnens behov och undervisningens behov styra. Inget är en slump eller har kommit till enbart pga någons pigga idéer. Jag trivs med att se det, komma in i det och jobba här. Det känns som om den som gjorde det tyckte att barn och skola är viktiga och att barnen förtjänade det allra bästa i vårt samhälle. Det blev ett skolhus som hade en mycket högre kvalitet än vanliga hus som byggdes på den här tiden. Det gemensamma satsade på barnen och framtiden.
Jag önskar att man kunde säga det samma om senare tiders skolbyggen, där man tummat på kvaliteten, vatten runnit in, fasaderna murknat, möglet smugit sig in på toaletterna, de billiga plastgolven är repiga och slitna, rummen har dåligt med dagsljus, ljud tränger in genom väggar och dörrar, låga tak ger syrebrist osv.
Och uppe på taket har vi uppenbarligen någon form av odling. På håll är det svårt att veta vad, ha ha...!
Kommentarer
Postat av: Gunvor
Reverterad :-)
Postat av: Gunvor
Nej förlåt :-[: Reveterad - http://sv.wikipedia.org/wiki/Revetering
Postat av: Ingrid
Lät som en kärleksförklaring till sin arbetsplats det (:-)
Postat av: Inga Magnusson
Gunvor: Jag testade den stavningen också men den såg fel ut. Nu har jag rättat till, tack för hjälpen.
Ingrid: Ja, det är det nog. Det här huset är bra men jag trivs ju med människorna i detta hus och de andra husen också. Det är ett trevligt ställe att jobba på.
Trackback