Om mobbning igen då.
Det ska vara nolltolerans mot mobbning i skolan. Ingen enda elev ska behöva gå till skolan med rädsla för att bli trakasserad och ingen lärare heller. Skolan ska ha en bra arbetsmiljö, både för elever och lärare, det hänger ihop. Det blir väldigt märkligt för eleverna om det är tillåtet att kalla en lärare för "jävla hora" samtidigt som det är förbjudet att använda det uttrycket i umgänget med andra elever. Metta Fjelkner, fackordförande, uttrycker det bra i en artikel "att skuldbelägga lärare minskar inte mobbningen".
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/att-skuldbelagga-alla-larare-minskar-inte-mobbningen_6402409.svd
Det finns inga enkla lösningar på problemet med mobbning, det måste till ett brett arbete för att både förebygga och ta itu med den. Det gäller att hitta de åtgärder som har dokumenterad effekt, inte ägna tid och energi åt "pigga hugskott" som bara gör att det ser ut som om man är aktiv. Det behövs bra skolforskning på området.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/ny-strategi-mot-mobbning-bradskar_6402411.svd
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/de-vuxna-valjer-att-titta-bort_6399543.svd
Sen måste det finnas redskap för lärare att ingripa i mobbning direkt på plats.
En kommentator till en artikel skriver så här på frågan vilka möjligheter lärare har att stoppa mobbning:
"..som är att läraren får säga "Aja baja". Inget annat. Och om eleven fortsätter sitt beteende, så får läraren fortsätta attt säga "Aja baja" tills det hjälper.
Och det gör det inte."
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/att-skuldbelagga-alla-larare-minskar-inte-mobbningen_6402409.svd#article-comments
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/de-mobbade-tvingas-flytta_6393603.svd
Mobbning handlar inte i första hand om att mobbare är okunniga om att det de gör är fel. Hur man ska vara mot varandra har de matats med sedan vaggan, av först föräldrar, sedan dagis, sedan skolan. Det hjälper alltså inte så ofta med att "aja baja" i alla oändlighet, det är att försöka slå in öppna dörrar. Det behövs tydliga gränser och redskap att upprätthålla det vi kallar värdegrunden, till skydd för alla elevers trygghet och arbetsro. Det måste på något sätt bli obehagligt att mobba, någon form av konsekvens, så att inte njutningen av makt tar över. Mobbning handlar mycket om lust till makt enligt Raundalen och Olweus forskning. För att skapa de redskapen behöver man inte invänta forskning. Det är en uppgift för lagstiftaren och huvudmännen direkt. Skolan får inte bli ett reservat för dåligt beteenden, sånt som i världen utanför till och med skulle vara brottsligt. Det är bra att man nu pratar om en tidsgräns när skolan ska ha löst ett mobbningsproblem från tidpunkt för anmälan.
Ska jag tolka ditt inlägg som att lärarna har fått upp ögonen för mobbning - och till och med erkänner det!? Det är ju bra det i så fall. När min ene son blev mobbad i skolan så förnekade lärarna att de visste, rektorn förnekade det... men när jag fick klassföreståndaren i enrum så nickade hon ja när jag ställde direkt frågan till henne om hon hade vetat om det. Men först efter en lång utläggning om att jag misstänker att lärarna blundar för problmet osv...
Att få bort mobbning helt, tror jag inte är möjligt. Men precis som du skriver så tycker jag det är varje elevs rättighet att gå till skolan utan att vara rädd varken för lärare eller skolkamrater! Skolan är ju obligatorisk och då måste man få känna sig trygg där... Att åtminstone de vuxna står på den utsattes sida.
Att forska på goda resultat är ett sätt... sedan tror jag nog att varje mobbad och framförallt mobbare är individuell och det behövs också individuella lösningar för att nå bra resultat.
Jag vet ju bara hur det är på min skola och jag kan inte föreställa mig att någon lärare skulle blunda för mobbning. Det är alldeles ärligt. Kanske måste det finnas en särskild lärare på varje skola som är mobbningsombudsman, dit elever som är mobbade kan vända sig eller elever som ser mobbning kan anmäla. Bild och telefonnummer kan finnas lätt tillgängligt i klassrummet och skickas hem till föräldrar. Dit ska man kunna vända sig direkt eller om man inte får gehör hos klasslärare. Skulle det ha kunnat hjälpt Dig.
Detta hände för cirka 20 år sedan så det är historia, men jag tror inte företeelsen var alltför ovanlig. Jag har hört fler föräldrar som upplevt samma sak.
Jag hoppas innerligt att det är annorlunda idag, men jag är inte säker. Dina tankar runt mobbningsombudsman tycker jag inte låter tokigt, kanske t.o.m bra!