Så förlorade lärarna sin yrkesroll!
Han beskriver processen fram till att lärarna förlorade sin yrkesroll, som ett målmedvetet arbete från politiskt håll, ett arbete som leddes av Göran Persson och socialdemokraterna. Det är bra att ( s ) ändå under Mona Sahlin gjorde avbön från den linjen och började inse att man måste byta spår.
Han tar fram hur det gick till när lärarjobbet gick från att vara ett professionellt yrke för välutbildade med specifika undervisningsuppgifter till att bli något som vem som helst kunde anställas till att utföra breda behörigheter i en slags diversehandel. Vi fick alltså lärare som var formellt behöriga att lära barn läsa och skriva men som inte hade en enda timmes utbildning på det. Behörighetskraven luckrades upp med facket i spetsen, Man sålde med fackets hjälp ut skolan till kommunerna med hjälp av löften om höga lönelyft (som inte blev av!), Det till och med kanske blev mindre önskvärt att vara en duktig undervisare i skolan (viktigare att vara social och hålla på med projekt av olika slag vid sidan av kärnverksamheten). Skolans profil som pedagogisk diversehandel växte fram, det fanns snart sagt inget problem i samhället som inte skolan skulle klara av.
I en ledare tas forskningens ansvar i det hela upp. Man menar att den svenska pedagogiska forskningen har lierat sig nära politikerna och därmed förstärkt felaktigheterna i skolans inriktning, att den har avskärmat sig från omvärlden och internationell forskning och därmed fått en lågt anseende i större sammanhang.
Bra att någon äntligen vågar ifrågasätta den pedagogiska forskningen som bedrivits i Sverige under flera decennier, den som jag upplever delvis indirekt har gjort beställningsjobb för att legitimera politiska beslut. Forskningen borde stå fri därvidlag och se på skolans verklighet med öppna ögon, det hade ´förhindrat en del av de misstag som begåtts när det gällt lärarutbildningarna och läroplaner och flyttning av skolan från stat till kommun. Jag tror att det har varit frestande för forskare att inrätta sig i det "korrekta" politiska ledet i skolfrågor för det har dels genererat forskningsanslag, dels öppnat upp karriärvägar för enskilda forskare till ledande positioner inom statliga verk med anknytning till skolan.
Det höjs hela tiden röster (speciellt från forskarhåll!) att skolan ska styras av forskning. Det är naturligtvis fel. Skolan ska inte alls styras av forskning. Skolan ska styras av goda och kloka och skickliga personer på de olika nivåerna. De ska göra det med hjälp av sin kunskap, klokskap, sina goda avsikter och den forskning som efter granskning visat sig användbar. Men att enbart styra skolan efter forskningsparadigmer som skiftar hela tiden fungerar inte långsiktigt. Dessutom är det en så liten del av skolans dagliga verklighet som är beforskad så det fungerar inte att låta skolan vila i händerna på den. Allt det som inte är vetenskapligt utforskat men känt genom erfarenhet måste också få ha sin roll och en viktig roll.
Så sant som det är sagt..skolan är verkligen inte vad den borde vara,tyvärr!
Läste att vår högstadie skola nu har väktare som går runt därför att en handfull elever ställer till ett helsike.VART ÄR DERAS FÖRÄLDRAR?
Så klart hejas det på Färjestad,allt annat är helt otänkbart!
Kramen
Välformulerat! nu hoppas jag att vi kan ta avstamp i Zarembas artikel för att återerövra vårt yrke från Gösta Brodin och de som förstört svensk skola.
Äntligen kommer de som ger oss rätt som varit emot "s-n" hela tiden! Kommunaliseringen, fortbildningen, AP-tiden med mera, med mera, med mera... Sämre kunskaper, tröttare lärare, sämre och sämre ledare, stagnation, katastrof!
Sedan har Göran Persson mage att säga att man inte följt intentionerna för deras tankar! Jag blir kokarg, bara jag tänker på hur de förstörde ett bra arbete och skolans rykte i sin helhet. Allt ligger i spillror och frågan är hur allt ska kunna byggas upp igen? Många av de äldre försvinner från skolan genom pensionsavgångar och ingen bryr sig om deras erfarenheter. Vilken förlust!
Jag känner bara en stor sorg över allt och känner igen varenda bokstav i artikelserien. Synd bara att inte folk vågat vara mer högljudda utan lät sig köpas för någon hundralapp.
Bäst jag slutar innan jag börjar gråta....
Skicka ditt välskrivna inlägg till Zaremba! Han blir glad för uppbackning. Dina synpunkter från skolan i nutid stämmer så väl med vad han hittat som journalist.
Jag minns hur vi adjunkter i LR gick i demonstrationståg längs Avenyn i Göteborg och protesterade mot kommunaliseringen och Göran Persson. Vi strejkade i flera veckor på vt, tills strejkassan var tömd. Inte hjälpte det!
Är det möjligt att vända utveckling efter 20 år av snedseglande? Ett paradigmskifte behövs och det kommer att ta tid.
Jag tyckte de första artiklarna i Zarembas serie var mycket bra och i synnerhet den i söndags (tror jag). När jag läser den här så vet jag inte hur jag ska förhålla mig. Hans raljerande och översiktliga syn som vissa kritiserat i de tidigare artiklarna tycker jag blir tydligare här. Jag säger inte att han har fel. Men det blir enkla förklaringar till ett komplext problem.
Jag är inte så enormt insatt i vilken relation forskarna inom pedagogik haft till skolledare och till politiker. Men jag vet att det finns en ganska stor bredd på den forskning som bedrivs, och en ganska stor integritet hos vissa av forskarna. Och då känns ledaren i frågan som ett väldigt generellt påhopp.
Jamen visst. Skyll det på "forskningen". Forskarna vet ändå inte vad de gör. Forskarna äter upp våra statliga medel, utan att ha distans till det som de gör. Ja... nu raljerade jag. För den diskussionen är jag (förvisso partisk, som föredetta forskare i ett helt annat ämne) ganska less på...
Men - för att avrunda. Jag är också bekymrad över många av de fenomen som Zaremba pekar på.
Zaremba använder som journalist en del förenklingar för att göra det hela begripligt även för icke- skolfolk och det är skickligt gjort. Och en av de få som behärskar den konsten. Han måste ge praktiska exempel för att illustrera tankegångarna.
Dessutom är det han tar fram inte den enda sanningen med stort S, men han är ovanlig så till vida att han tar upp faktorer som vi lärare upplevt in på bara skinnet under ett antal år, han går på djupet och nöjer sig inte med att bara se till ytan och dagsläget. Han gör verkligen försök till analys internationellt och över tid. Och som han säger så har SVerige varit lite av en ankdamm.
När det gäller forskningen så gäller säkert samma sak på flera områden; att staten har möjlighet att direkt eller indirekt ta fram forskning i syfte att stödja politiska beslut. Jag upptäckte detta första gången när det gäller rovdjurspolitiken, där plötsligt statliga forskningspengar gick till forskning som skulle bana väg för varg i Sverige. Då ´lämnades åt biologer att börja göra forskning inom samhällsvetenskap och humaniora och den var inte trovärdig vid granskning kan jag säga.
Det är säkert inte så att alla forskare inom pedagogiken är "korrupta" men visst har det funnits en styrning direkt eller indirekt (karriär) mot att forska på politiskt gångbara teman. Det har ju varit en säker väg till bra jobb och till fortsatta forskningsanslag. Det innebär att den forskning som kunnat ifrågasätta den pedagogiska trenden har inte kommit fram i ljuset eller inte ens gjorts.