Skadestånd för mobbning ...
Föräldrar lämnar sina barn till skolan och därmed till skolans ansvar. Föräldrarna är inte närvarande längre och kan ingripa om något går fel. Om skolan sviker sitt ansvar trots att man vet om vad som pågår, så ska det svida, även om pengar aldrig kan ersätta ett delvis förstört liv, för det tror jag att vi talar om med år av totalt utanförskap. Det riskerar att ge en negativ självbild som stannar länge, svårt att komma tillrätta med någonsin.
Jag hoppas verkligen att pengarna kommer att utbetalas som ett ringa plåster på såren.
Uppdaterat: Nu har man tagit till sig kritiken i den aktuella kommunen. Man säger att man försökt men inte lyckats och att man beklagar det. Samtidigt har man en point när man säger att man vill ha hjälp från Skolverket hur man ska lösa sånt här. Skolverket säger bara att det är fel, men ger inga anvisningar eller hjälp hur en kommun ska kunna klara av något som är ett samhällsfenomen.
http://www.vf.se/Nyheter/Varmland/Skolledning-tar-at-sig-av-mobbningskritik-100531.aspx
Jag har hävdat under många år att det är skolans ansvar att se till att inget barn mobbas under skoltid. Det låter hårt, men vem ska annars ha ansvaret? Barnen är skolpliktiga... då ska de också kunna vistas där utan att bli plågade.
Det finns massor med barn genom tiderna som ser tillbaka på skoltiden med sorg i hjärtat!
Jag tycker också att skolan ska vara mera uppmärksam och ta ansvar för om det sker mobbning.
Och det ska svida för mobbare...
även om de kanske själva behöver hjälp för orsaken till att de mobbar andra.
Men skolan måste markera att mobbning är inte acceptabelt.
Vet själv vilka följder mobbning kan ge, då jag själv blev mobbad mest hela skoltiden.
Ha en fin fortsatt dag
Mia: Exakt, barnen måste vara i skolan, föräldrarna kan inte vara med, alltså är det skolans ansvar och ingen annans.
Inger Maryissa: Tyvärr finns det fortfarande en myt som säger att mobbare mår sämre än andra barn, men forskning har visat att det är just en myt. Mobbare har det inte sämre än barn i genomsnitt och mår i genomsnitt inte sämre heller. Det handlar istället rätt mycket om maktlystnad.