Telefonenkätgisslet
Ilskeutbrott...
Då framgick att hon ringde på uppdrag av ett undersökningsföretag som tidigare hetat Temo. Det handlade om ett uppdrag från "forskare på Stockholms universitet", som hon sa, att kartlägga alkoholvanor och rökvanor hos svenska folket.
Jag frågade vilket forskningsprojekt det handlade om och vilka forskarna var. Det kunde hon inte svara på, bara att svaren skulle hanteras konfidentiellt.
Hon är ju inte klok, eller i så fall hennes uppdragsgivare, om nu detta var seriöst och inte rena humbugen!
Mina alkoholvanor är rätt försynta och rökvanor existerar inte så jag har inget att skämmas för, men jag tycker att de här upplysningarna hör till privatlivet och inget jag har lust att beskriva per telefon till en person som jag inte har några som helst garantier för. Hon kan i princip vara precis vem som helst med ett dolt telefonnummer.
Jag talade om vad jag tyckte om den här typen av "telefontrakasserier" och avslutade samtalet. Grinig lät jag. Annars brukar jag avsluta försäljningssamtal lite snällare genom att bara säga att jag inte är intresserad och tacka för påringningen, eftersom jag tror att det är fattiga studenter som försöker få inkomster på detta med telefonförsäljning. Men det här var bara för dåligt och oproffsigt! Det finns gränser för tålamodet.
Så bra att du tänkte till och inte bara började haspla ur dig en massa svar, jag tror att alldeles för många gör det utan att tänka.
Jag har så svårt att vara trevlig mot dessa telefonuppringare, jag skäms och försöker förbättra mig, men just detta uppläsande autopilotsupphasplande gör mig irriterad.
Anne: Jag har en bekant som svarade på jättepinsamma frågor om sex i telefon och hon ångrar sig jättemycket. Tror så här i efterhand att det var en snuskhummer.
Maxirriterande med ett så oseriöst uppdrag! Om detta nu var ett riktigt uppdrag, så kommer osökt frågan... Brukar folk verkligen svara på frågorna med det upplägget? Det skulle jag aldrig göra!
Jag brukar också alltid fråga om uppragsgivarna och avsikten samt var och hur resultaten ska redovisas. I regel tar samtalet slut där...
Har du inte Nix-telefon? 020-27 70 00. Då får du vara i fred och slipper krystade förklaringar för att inte såra stackars människor i luren.
Man kan bli grinig för mindre...jag brukar köra två varianter. Den ena är att jag låtsas att de kommit till samma motsvarighet och de får svara på en massa frågor själva,,det brukar göra susen,,,den andra är att de kan skicka dom skriftligt så jag kan svara i lugn och ro,,, efter några år ska du se att ingen kommer att ringa upp dig med en massa säljsamtal,,,tydligen har den en egen lista med "knäppgökar"
Du har en jättefin blogg,,,upptäckte den av en tillfällighet häromdagen..
Ps
Du vet nog vem jag är Ds
"kimmen"
Ja, visst är det irriterande med telefonpåringningar som man inte är ett dyft intresserad av. Det är människors fritid de lägger beslag på. Jag blir som du ibland, grinig!
Ailas: Det är bra frågor, jag brukar ställa ungefär dem ja
Lena: Ja det är en bra idé, jag måste ta itu med det. Tack för tips.
Kim: Ha ha... jag kan tänka mig att frivilligt ställa mig på listan över knäppgökar! Jag antar att Du är son till Preben på kanotcenter. Välkommen till min blogg.
Håller helt med dig, hur vet man om det är seriöst när de ringer och ska fråga ut en. Jag i min tur blev uppringd av en som rabblade något på skånska, väldigt snabbt och väldigt mycket dialekt. Frågade om och hon ringde från "Wok och panna". Påstod att jag varit kund där, för jag har NIX och då får de inte ringa. Tackade nej vänligt med bestämt.
Det är ett oskick med alla dessa telefonpåhopp, men det är väl bara att leva med det antar jag?
Suss: Jag måste ta tag i detta med Nix, verkligen!