Oskar på sorkjakt
Jag gick ett par timmar med Oskar igår söndag i det fina vädret. Plöstligt började han gräva intensivt i snökanten.
Då spratt det upp en lite brun boll framför nosen på honom och försökte gömma sig bakom en isbit. Det var en sork. 
Här pinnar han iväg på nya äventyr. Jag antar att sorkar lever under snön för att få skydd mot vädret och kommer upp för att äta frön ibland. Tjock päls hade den i alla fall.
Nu, måndag morgon, ska jag åka till jobbet. Det har varit -20 grader i natt men nu är det varmare och känns som snö i luften.
Vi var i Karlstad i går och hälsade på benbruten släkting. Han mådde efter omständigheterna bra, kan gå upp en del, har inte ont.
Det som göms i snö, behöver inte vänta tills det blir tö, det räcker med din Oskar för att man ska få se vad som finns därunder det vita täcket. Ville han inte ta den, eller fick han inte?
Haha, dom små liven! När vi flyttade till sta´n här vart jag omkulldragen av Tequila i snön och jag fattde ingenting, hon är så lugn, men det var också en sork som sprang precis under snön som for efte.
En sån söt liten boll...=D
Trolda - =D
Suss: Jo det ville han förstås, men det fick han inte för mig.
TT: Fattar inte hur han kunde veta om sorken.
Trolda: Jättesöt brun liten en.
Jodå, katterna har varit litet stirriga framför snödrivorna och nog har minipipande hörts under skaren.
Anne: Ja, det är klart att katter också är med på sorktåget.
Jadu, snön döljer mycket intressant!