Inga Magnusson

Men du tror inte att andelen utländska elever som i vissa fall inte kan läsa o skriva när de kommer till Sverige ca 12-15 år gamla drar ned betyget?

Hela debatten känns som en skendebatt där en av huvudorsakerna inte vågar nämnas.

Fångas dessa barn upp hos er tack vare mindre grupper eller uppmärksamma medarbetare eller något test?

Mia: Åtgärder i skolan visar sig på lång sikt. De som går ut ur skolan nu skulle alltså ha lärt sig läsa och skriva ordentligt för 7- 8 år sedan. Kommunaliseringen innebar flera olika saker; ojämlika skolor i landet beroende på hur mycket kommunerna ville satsa, djupdykning av lärarlönerna. Lärarutbildningar som gjorde lärare behöriga att undervisa skolans nybörjare trots att de saknade utbildning på läsinlärning.



Nilsson: Jag vet ärligt talat inte om detta har spelat roll. Men i så fall borde det ha sett lika dåligt ut under en längre tid, vi har väl tagit emot ungefär lika mycket flyktingar i flera år. Men jag vet som sagt inte.



Anne: Speciallärare får komma in redan i förskoleklass och göra insatser för barn som har svårigheter med språk. Och där görs också test av fonologisk medvetenhet. Eleverna i årskurs ett testas också ett test som säger en hel del om förutsättningarna för att kunna läsa. Testen tillsammans med klasslärarnas iakttagelser ligger till grund för intensiva insatser direkt i årskurs ett på de områden där man ser att eleven dyker. Och det handlar mest om att träna på att lyssna efter ljud och snabbt identifiera olika språkljud (arbetsminne). Det är ett tacksamt jobb eftersom det för en del barn vänder rätt snabbt när åtgärder sätts in. Sen har vi Robomemo som är ett datorprogram som enligt vetenskap (!) ska vara en effektiv träning av arbetsminne, utprovat på Karolinska.

Förklaringen till försämringen: Det är i utsatta förortsområden som den största försämringen av läskunnighet uppmäts. Vidare så är det företrädesvis pojkar - hela 25% av pojkarna från dessa områden visar stora brister i läskunnighet och matematikkunskaper. Det finns alltså en stark kongruens mellan att Sverige, till skillnad från de övriga länderna i undersökningen, tagit emot stora grupper av flyktingar från Irak samt att anhöriginvandringen från forna Jugoslavien (t.ex. Kosovo, Makedonien, Bosnien) där de invandrade inte har en studietradition i bagaget. Undersökningen visar också att de barn som visar på bäst resultat i Sverige blir bättre. Det är alltså kommuner utan stor tillströmning av flyktingmottagande och anhöriginvandring. Här har alltså undervisningen/skolorna blivit bättre.

Inget nytt under solen, för så där är det... Du har själv räknat upp flera viktiga orsaker! Mycket av kräftgången startade i samband med kommunaliseringen och så länge den får fortsätta lär det inte bli bättre.

Faktum är också att de svenska barnen inte har hunger efter skolans kunskap, skolan har helt enkelt inte riktigt hängt med i utvecklingen. Man är dålig på att servera sin kunskap på ett smakligt sätt. Kulisser har man i och för sig, men det räcker inte med sådana... det behövs mer. Jag har tjatat mycket om detta tidigare, så nöjer mig med detta konstaterande idag. :)

Håller med dig helt och hållet. Kommunaliseringen har medfört extremt många problem. Samtidigt så har skolpolitikerna aldrig tagit ansvar för utbildningen utan mestadels ägnat sig åt att skylla på varandra och tro att deras ena korkade förslag efter det andra löser alla problem. De verkar onekligen vara produkten av en dåligt fungerande skola.

Lars: Du kan ha rätt i detta förstås. Jag har inte studerat den här undersökningen i detalj. Det finns säkert ett antal samverkande orsaker. Och i så fall kan man väl ändå fundera över om inte kommunalisering är lite boven i dramat, eftersom det har blivit så olika i olika områden. Jag skulle gärna se en återgång till statlig huvudman för skolan, då finns större möjligheter att styra resurser till de områden som behöver mer. Björklund är på rätt väg där. Jag kan ju reta mig på Skolverket som gör en lekmannamässig analys där man skyller på föräldrars möjlighet att välja skola och på att elever får jobba för mycket självständigt. Men vad beror det senare på? Jo, propåer från Skolverket om att läraren ska fungera som handledare åt elever som självständigt ska söka kunskap.



Vincent: Vi är nog många som tycker att staten bör återta huvudmannaskapet för skolan.

Ailas: Vi som jobbar i skolan ser en hel del av det Du nämner, skolan har halkat efter decennierna efter kommunaliseringen. Skolor är slitna och har ofta uppgivna lärare som inte längre har makt att upprätthålla arbetsro och trygghet.

Kommentar till Nilsson: "...andelen utländska elever som i vissa fall inte kan läsa o skriva när de kommer till Sverige ca 12-15 år gamla drar ned betyget?"

Jag har tittat närmare på siffrorna för Tyskland, som i rankningen för läskompetens ligger precis efter Sverige (men medan Sverige blivit några poäng sämre har Tyskland kommit några poäng uppåt). Det finns inget enkelt samband mellan andelen utländska elever och läskompetens. Så här ser det ut ang läskompentes i några tyska delstater:

Nr 1 Bayern (8,9% utländska elever i PISA-åldern)

Nr.2 Sachsen (3.0%)

Nr 3 Baden Württemberg (11.7%)

... Nr 7 Mecklenburg-Vorpommern (3,2)

Nr. 16 (sista) Bremen (15,5%).

Astrid: Mycket intressanta siffror! Det finns alltså ett samband mellan Tyskland och Sveriges placeringar nära varandra i läsförståelsen dvs båda länderna har tagit emot många flyktingar, men samtidigt som Du pekar på när det gäller skillnaderna mellan olika delstater i Tyskland så stämmer det inte alls. Vore intressant att ta reda på vad som verkligen styr de här resultaten istället för att som Skolverket i Sverige, dra snabba lösa slutsatser som stämmer med de egna syftena.