Kloka tankar om Pisaundersökningen ...
... fick jag i en kommentar. Jag har fått lov att publicera de här tankarna i ett inlägg men skribenten vill vara anonym:
"Förklaringar till PISA-resultaten är väldigt komplexa; det finns givetvis inget supersvar, annars hade ju PISA inte längre behövs.
När det gäller migranter i Tyskland:
Barn i migrantfamiljer har 2010 klart bättre resultat än i PISA 2000, de har börjat komma ikapp ”äkta tyska” barn. Ursakarna är dock oklara, , men hur olika statliga åtgärdar påverkade vågar ingen uttala sig om. Forskarna verkar dock vara överens att sedan 2000 har följande ändrats:
ungdomars prestationsvilja har förbättrats (gäller även allmänt), invandrarbarn visar större lust att lära sig något,
migrationsbarn resignerar inte så snabbt som infödda barn,
lärarna är mer engagerade, de bemöda sig mer att hjälpa sk problemelever,
föräldrarna är mer engagerade, t ex pratas det (kanske) mer tyska i hemmen.
Sen är det olika för olika invandrargrupperna:
Förbättringarna i läskompetens bland turkiska barn är inte så stora som bland barn med föräldrar från fd Sovjetunion, barn från Vietnam når oftast goda resultat i alla ämnen.
Dock har 15åriga invandrarpojkar sämst läskompetens.
Rent allmänt:
Största problemet i Tyskland är att det inte finns någon likvärdighet. Social bakgrund spelar stor roll, oberoende i vilken delstat du lever (Bildning är reglerad på delstatsnivå, vilket är nog lika illa som kommunaliseringen här). Sociala klyftor i vissa delstater påverkar större än i andra, t ex i Bayern har barn med samma intelligens 6 ggr större chans att komma in på gymnasiet (gymnasiet börjar med åk5) än barn från arbetarhem (och då menas arbetare typ kvalificerad bilmekaniker), medan det är ”bara” 2ggr-skillnad i Berlin (här börjar gymnasiet med åk7, men det spelar ingen roll i sammanhanget). Man har börjat diskutera dessa skillnader och ökningen av sociala klyftor, men klyftorna är allmänt accepterade.
Vad som vallar rejäla bekymmer är att orättvisan/segrationen blir mycket större beroende på miljön i skolan. Vid liknande sociala förutsättningar i hemmet presterar barn som går på en sk problemskola sämre, ibland mycket sämre, än de som gå på en ”vanlig” skola. Problemskola betyder: otrygg och stökig lärmiljö pga hög andel föräldrar som är migranter eller/och arbetslösa eller/och utan yrkesutbildning. I Bremen, där läskompetensen är sämst av alla delstater är andelen problemskolor enorm stor, i Baden-Württemberg (nr 3 i läskompetens) extremt låg.
Under de senaste åren påbörjades i nästan alla tyska delstater åtgärder som ska motverka den socioekonomiska orättvisan - antalet dagis ökas enligt lagstiftningen, bildningschanser i förskoleåldern förbättras (språkutveckling) och fler heltidsgrundskolor enligt svensk förebild. Allt detta förväntas ge resultat vid nästa PISA-undersökning. Stödåtgärder för problemskolor ska komma nu.
Tyskland ligger i läskompetens i princip jämt med Sverige, men Sverige har ju redan allt det som tyskarna nu vill bygga upp. Blir intressant att se nästa PISA-resultaten!
De dåliga resultaten från PISA 2000 var väldigt chockerande i Tyskland. Ordet ”PISA-Schock” blev ett allmänt känt begrepp. Tyskarna ansåg ju att landet tack vara sin historia har monopol på ”Bildung”. Nu blev det tydligt att den bildningstradition som en gång uppskattades i väl hela världen kommit på skam. I många länder nämns ju fortfarande tysk bildning som något eftersträvansvärt (så som Sverige fortfarande har gott rykte som ett land med fantastiskt väl utbyggd välfärd). Chocken utlöste många debatter, ”hela folket” intresserar sig nu för ämnet.
Tabellen nedan tycker jag är intressant. Den visar att tex i Finland har läsförmågan försämrats, om än inte så mycket som i Sverige.
www.spiegel.de/fotostrecke/fotostrecke-62397-3.html
"Förklaringar till PISA-resultaten är väldigt komplexa; det finns givetvis inget supersvar, annars hade ju PISA inte längre behövs.
När det gäller migranter i Tyskland:
Barn i migrantfamiljer har 2010 klart bättre resultat än i PISA 2000, de har börjat komma ikapp ”äkta tyska” barn. Ursakarna är dock oklara, , men hur olika statliga åtgärdar påverkade vågar ingen uttala sig om. Forskarna verkar dock vara överens att sedan 2000 har följande ändrats:
ungdomars prestationsvilja har förbättrats (gäller även allmänt), invandrarbarn visar större lust att lära sig något,
migrationsbarn resignerar inte så snabbt som infödda barn,
lärarna är mer engagerade, de bemöda sig mer att hjälpa sk problemelever,
föräldrarna är mer engagerade, t ex pratas det (kanske) mer tyska i hemmen.
Sen är det olika för olika invandrargrupperna:
Förbättringarna i läskompetens bland turkiska barn är inte så stora som bland barn med föräldrar från fd Sovjetunion, barn från Vietnam når oftast goda resultat i alla ämnen.
Dock har 15åriga invandrarpojkar sämst läskompetens.
Rent allmänt:
Största problemet i Tyskland är att det inte finns någon likvärdighet. Social bakgrund spelar stor roll, oberoende i vilken delstat du lever (Bildning är reglerad på delstatsnivå, vilket är nog lika illa som kommunaliseringen här). Sociala klyftor i vissa delstater påverkar större än i andra, t ex i Bayern har barn med samma intelligens 6 ggr större chans att komma in på gymnasiet (gymnasiet börjar med åk5) än barn från arbetarhem (och då menas arbetare typ kvalificerad bilmekaniker), medan det är ”bara” 2ggr-skillnad i Berlin (här börjar gymnasiet med åk7, men det spelar ingen roll i sammanhanget). Man har börjat diskutera dessa skillnader och ökningen av sociala klyftor, men klyftorna är allmänt accepterade.
Vad som vallar rejäla bekymmer är att orättvisan/segrationen blir mycket större beroende på miljön i skolan. Vid liknande sociala förutsättningar i hemmet presterar barn som går på en sk problemskola sämre, ibland mycket sämre, än de som gå på en ”vanlig” skola. Problemskola betyder: otrygg och stökig lärmiljö pga hög andel föräldrar som är migranter eller/och arbetslösa eller/och utan yrkesutbildning. I Bremen, där läskompetensen är sämst av alla delstater är andelen problemskolor enorm stor, i Baden-Württemberg (nr 3 i läskompetens) extremt låg.
Under de senaste åren påbörjades i nästan alla tyska delstater åtgärder som ska motverka den socioekonomiska orättvisan - antalet dagis ökas enligt lagstiftningen, bildningschanser i förskoleåldern förbättras (språkutveckling) och fler heltidsgrundskolor enligt svensk förebild. Allt detta förväntas ge resultat vid nästa PISA-undersökning. Stödåtgärder för problemskolor ska komma nu.
Tyskland ligger i läskompetens i princip jämt med Sverige, men Sverige har ju redan allt det som tyskarna nu vill bygga upp. Blir intressant att se nästa PISA-resultaten!
De dåliga resultaten från PISA 2000 var väldigt chockerande i Tyskland. Ordet ”PISA-Schock” blev ett allmänt känt begrepp. Tyskarna ansåg ju att landet tack vara sin historia har monopol på ”Bildung”. Nu blev det tydligt att den bildningstradition som en gång uppskattades i väl hela världen kommit på skam. I många länder nämns ju fortfarande tysk bildning som något eftersträvansvärt (så som Sverige fortfarande har gott rykte som ett land med fantastiskt väl utbyggd välfärd). Chocken utlöste många debatter, ”hela folket” intresserar sig nu för ämnet.
Tabellen nedan tycker jag är intressant. Den visar att tex i Finland har läsförmågan försämrats, om än inte så mycket som i Sverige.
www.spiegel.de/fotostrecke/fotostrecke-62397-3.html
Kommentarer
Trackback