Veden...
... värmer många gånger om, först när den huggs, sedan när den ska köras hem, så när den kapas, så när den körs in i pannrummet och till slut när den eldas upp i pannan. 
Just nu är det huggning som gäller och det har varit intensivt den här veckan. Läget gick alldeles för snabbt från att vara för mycket snö för att hugga ved till att det egentligen är för sent att hugga ved, eftersom saven lockats fram i vårsolen. Den gör veden onödigt blöt och tungtorkad. 
Direkt efter att en björk är fälld, som här, så börjar det rinna sav. Jag tänkte att det skulle synas på bilden men det gör det inte, man får tänka sig. Den har inte nått ända upp än i trädet, bara en bit, men dag för dag allt längre förstås.
Det här är svettigt förstås, man måste ha skyddskläder på, sånt där tyg som sågen fastnar i om den skulle slinta och så. Men rätt trevligt jobb tydligen.
Veden tas vid Döverud och när vi satt här och fikade så kunde vi skåda ut mot Hôltekuel. det är den lilla kullen där borta i A i Hols hygge.
Här ska den hamna till slut, i pannrummet med ny och isolerad tank.
Pannan, den nya Atmos, fungerar väldigt bra och man behöver inte krypa ner på golvet för att lägga in heller.