Inga Magnusson

Vet att du har en tung period framför dig, men vet att du är stark och fixar det. Kram

Jo, det är mycket jobbigt att göra sådana saker.

Så mycket att ordna mitt i sorgen och saknaden.

Skickar dig en stor Kram

Bra att du fixat allt suddande nu, när du har energi kvar. Efter begravningen kom jag in i en annan stillsam fas, när inte mycket blev gjort under några veckor. Sorgen byter liksom skepnad.

Vet hur du känner det...

Mina föräldrar hade jag inte så bra kontakt med, men min mormor och morfar var som mina föräldrar för mig och när mormor gick bort och min älskade "morfild" skulle flytta till "hemmet, tyckte jag att det jobbigaste, det var att tömma deras lägenhet.

Ett 63-årigt gemensamt liv, med drömmar och visioner som man kunde känna i allting och alla böcker, tidningsurklipp, småsaker som "bara fanns där" det skulle jag avgöra, vad som skulle sparas eller inte..

DET var jobbigt!

När sedan min "morfild" somnade in, efter ett brustet hjärta, (han saknade mormor så enormt att han sörjde sig till döds) så fick jag lov att ta i alla dessa saker som du håller på med nu och jag vet hur jobbigt det är, speciellt känslomässigt.

Styrkekramar, det skickar jag till dig, i massor!

Ha dé!

Alla: Er medkänsla värmer! Det har varit en mentalt svår process att göra allt det här och mycket återstår. Jag får ta en sak i taget. Om nu min mamma har levt i 93 år så behöver jag inte känna press på mig att snabbaveckla henne på ett par veckor. Det får ta den tid som behövs och jag kan bara hoppas att jag får med allt som måste göras. Jag har aldrig gjort det här förut.

Ja fy vad många känslor sådant där medför... Det viktigaste dock är ju att Din kära Mor förblir i Ditt Hjärta och i Ditt minne - där kommer Hon alltid finnas, där kan Hon aldrig suddas ut! Tänker på Dig/Er i allt det jobbiga!



(Och "hemma-hos-bilder" bjuder jag ju GÄRNA på...det behöver man inte fråga två gånger om...;-) Tack för Dina fina ord hos mig =D)



Trolda - kramar!

Det kan inte vara lätt. Du beskriver det så...som det antagligen är; att "sudda bort någon". Trycka på delete och sedan tömma papperskorgen.



Tungt.

Anne: Ja, en märklig känsla att aktivt ta bort min mor som samhällsmedborgare. Men det är väl å andra sidan tur att det inte sker med automatik, i så fall skulle vi väl bli bortplockade lite var.

Eller aldrig komma i registren...Våra två äldsta barn var registrerade med "föräldrar saknas" hos Försäkringskassan! Jag hade aldrig vabbat eftersom jag var hemma med dem och det här förekommer visst inte, så de blev föräldralösa i registret.

Jag minns när jag gjorde sammalunda. Jag skrev till ICa-kuriren minns jag och framförde ett tack för alla tidningar hon fått och som hon i mångt och mycket varit nöjd med. Jag kunde samtidigt inte låta bli att beskriva min egen koppling till Icakuriren, barndomens tänk om tanktidning och alla konstiga spalter till hur jag mer och mer närmade mej den och vid tillfället då brevet skickades faktiskt var prenumerant. Jag kåserade bättre än detta och var ganska nöjd med brevet. Jag fick inget svar vilket irriterade mej något. Vi gillade ju verkligen tidningen.