Ett inlägg ...
... kommer jag nog att skriva som svar på Ailas kommentar till mitt inlägg om "Dagens föräldrar". Jag går och ruvar lite på det, men det går inte så snabbt eftersom mina tankar långa stunder håller på med annat. De tar fram minnen efter min mamma, sånt hon sa och gjorde, sånt vi gjorde tillsammans, hur hon skrattade, hennes värme och omtanke om oss alla. Och så gråter jag över att hon fattas oss, jag saknar henne som hon var innan hon blev dålig. Det var ju så att hon dog på något sätt inte på en gång utan att hon bit för bit försvann från oss, någon funktion i taget under ett par års tid.
Samtidigt får jag erkänna att jag just nu inte har så mycket tid och ork att läsa andra bloggar och kommentera i dem. Jag kommer tillbaka när allt det här är över.
Samtidigt får jag erkänna att jag just nu inte har så mycket tid och ork att läsa andra bloggar och kommentera i dem. Jag kommer tillbaka när allt det här är över.
Kommentarer
Postat av: Mia
Sorgen tar sin tid och så måste det vara.... Ser dock fram emot dina tankar om ämnet om dagens föräldrar. Intressanta tankar, tycker jag.
Postat av: Inga M
Mia: Ja, det tar mycket av min tid, både rent fysiskt och tankemässigt just nu. Jag märker att jag är blir tröttare än vanligt också, sorg är tungt arbete på något sätt.
Postat av: Selma
Sorg är tungt.
Trackback