Inga Magnusson

Vi hade studiedag idag måndag på skolan och eleverna var lediga. Jag går in i såna här dagar med låga förväntningar för skolans resurser för vår s.k. kompetensutveckling är rätt begränsade, men den här dagen var i stort sett helt ok. Föreläsaren riktigt bra. Det var en gosse från Studieförbundet Sensus. Sensus är tre gamla studieförbund ihop numera; TBV = Tjänstemännens bildningsverksamhet, kyrkan och KFUM-KFUK. Den unge mannen pratade bra om olika religioner, vad de har för grundpelare, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Den här almanckan med alla världsreligionernas högtidsdagar inprickade kan man köpa via dem. Den vill vi ha på skolan.


Det var klokt att ta med ett antal viktiga symbolföremål från olika religioner. Det är sånt som man aldrig kan ta på annars och inte stirra på heller när de väl sitter på sin bärare. Vi stirrar ju inte när vi passerat 7-8 års ålder. Här är judisk bönehalsduk, judisk mössa (kippa?), buddistisk bönesnurra, jakhårförsedd (fusk) luftvippa (minns inte vilken religion), judiska nyårsblåshornet, Sikhdolken, en hinudisk gudafigur och det andra vet jag inte.


Men de här kallingarna som alltid bärs av både män och kvinnor i Sikhernas religionen väckte störst munterhet.
De ska fungera som ett slags kyskhetsbälte, med en komplicerad snörning. Det handlar alltså om att bäraren ska hinna tänka efter innan byxorna åker av,  om de tas av av de rätta skälen så man inte får ångra sig efteråt. SEn funderade vi vad de två fickorna var till men det fanns inget svar på den frågan. Någon gissade på förvaring av kondomer.

Sikhernas religion bärs mest fram av symboler och föremål som är laddade med betydelse, inte så mycket av skrifter. Den trubbiga dolken som männen bär symboliserar plikten att kämpa för det goda och för religionen men ingen sikh lär ha missbrukat den till verkligt vapen. Turbanen står för att alla människor är värdefulla. Kammen symboliserar plikten att hålla sig ren och här nedan finns Sikharmringen. Den ska sitta nära handen så att när handen går ut och utför en rörelse som eventuellt är ond så ska bäraren hejda sig vid åsynen av ringen och istället göra det goda. Kanske hade Jan G hejdat handen som tog emot ersättning av KGB om han haft en Sikhring, vem vet?

Jag gillar det handfasta och realistiska tänket i den här religionen. Man  är medveten om människans tendens att ha ett selektivt minne i stunder av syndande. Det är lätt att förtränga tio Guds bud som står där hemma i bokhyllan. Alltså att man kan behöva ha praktiska och närvarande påminnelser just när frestelsen är där. Sen förtäljer ju inte historien om Sikher syndar mindre för det.

Lite lätt chockad inser jag att jag burit just en Sikhring i flera år utan att veta vad den betydde. Min ring var en gåva från en god vän 1972. Jag visste att det var en Sikhring men jag tog aldrig reda på vad den var till för, eller att den hade religiös betydelse.




Det här är en väckarklocka med en jättehög böneutroparröst som väckning. Den skulle jag ju vilja ha och ge bort till någon bekant. Himla kul present till rätt person. Jag hann inte fråga var man kan köpa den.


Här är en bönematta i en alldeles ljuvlig mjuk kvalitet, antagligen tjockt silke. Mitt på den är en kompass som visar riktningen till Mecca. En sån här matta  fast röd skulle jag kunna tänka mig att ha på badrumsgolvet men jag antar att det skulle vara kränkande för Islam så jag avstår. Bönen som görs på mattan är mer en meditation flera gånger per dag än en bön.

Sen fick jag nöjet att luncha med min duktiga och trevliga kollega. Det lyfte mig till att vara glad resten av dagen. Tack snälla I för att Du finns och strör uppmuntran omkring Dig. Alla som pratar med Dig blir glada och goda! Jag är så privilegierad (stavning?!