Inga Magnusson

...årsmöte var vi alltså på igår. Gillet är en sammanslutning som bildades av gubben, Göran B, Jerry T. Asbjörn K, Bo N.  för  23 år sedan, inspirerade av stövargillen som hade bildats i Västerbotten / Norrbotten. Det var alltså det första i Värmland och har varit en lagom stor förening med så där 60-talet medlemmar hela tiden. Man ses några gånger under året för att prata stövarjakt och för att bjuda in någon bra jaktpratare. Årligen har man  unnat sig ett trevligt årsmöte med lite god mat, någon enkel underhållning och diverse prisutdelningar till de bästa hundarna.  Det är också en sammankomst som präglas av det traditionella historieberättandet som värmlänningar ofta ägnar sig åt i festliga sammanhang.  Stämningen är alltid avslappnad och uppsluppen i det här gänget så som det kan bli när alla känner varandra väl.

Vi var på Gränden i Årjäng hos Thorill och Mattias Uhlin. Det bjöds på en genomtänkt meny med skaldjursförrätt, vaktel till varmrätt och hemgjord fruktsallad till dessert. Till det utvalda viner om man ville. Mattias är en sån där sommelier (oj så felstavat men jag kan inte!) med en gyllene vindruva om halsen. Det har alltså inget med det värmländska uttrycket "somla" som betyder ungefär "röla",  som betyder ungefär "snurra till det" eller "kladda" eller nåt. Det är nåt franskt för att vara utbildad på viner.

Jag har ju lite svårt för att äta små fåglar, typ morkulla, duva, vaktel, ripa o.dy. men det handlar inte om smaken alls utan om åsynen av de stackars små ömkliga varelserna på tallriken. Samma sak gäller små ägg. Det känns som om jag skulle kunna bli vegetarian omedelbart. Men att döma av kommentarerna runt om var maten  fullt godkänd.

Vår lanthandlares, Rickard Ohlin, underhållning med sång, musik och berättande missade vi nästan eftersom vi måste åka hem tidigt till fiskegästplikter.  Dock hann vi höra en del av kvällens historier. Fast Rickards berömda greverhistorier kom nog efter att vi hade gått.