Agenda för egen del just nu...
Just nu är det utvecklingssamtalsperiod för mig som lärare. Samtalen är en bra utvärderingsform och ett bra tillfälle att blicka framåt för var och en av eleverna. Det innebär mycket arbete att planera och genomföra samtalen eftersom vi i Sverige gör dem efter undervisningstid. I exempelvis Tyskland så stänger skolan de dagar man har samtal och de planeras och genomförs på dagtid. Kanske en bra variant. Utvecklingssamtalen är i alla fall värda arbetet eftersom de ger så mycket tillbaka som jag inte kunde få annars.
Sen gör vi en massa annat utvärderingsarbete som jag upplever som fullkomligt meningslöst för mig, elever och föräldrar. Det fyller möjligtvis en massa pärmar någonstans och värmer hyllor.
Samtalstid kan bli mycket "sitt-tid", men jag har en gubbe som drar iväg mig ut på kvällstid. Igår var det långpromenad med hundarna i det fina vädret. Idag blev det friskvårdscykeltur en halvmil. Så här i början på cykelsäsongen så känns plötsligt muskler av som jag aldrig vetat om att jag hade. :-)
På torsdag blir det en kollegial festligare sammankomst, eller hur man ska uttrycka det.
Fredag är det vårsoaré på Tjolitta med Úrbandet, Rickard lanthandlaren och några till. Det vill vi gå på.
Söndag firar vi lunch med mödrarna hoppas jag och filmtajm med Japanfilm till det. Sen ska en av mammorna hem och se på Elitloppet!
Om vi inte bett och bönat om något annat så nog katten har utvecklingssamtalen legat mitt på dagen. Vi är bra på att be och böna...Eller så har de (lärarna) inte velat riskera att vi lägger bort be-och-böna-metoden och tar till storsläggan...
Nää. Skojar bara, vi är trevliga och snälla, men vi kan argumentera för vår sak då det är nödvändigt.
Anne: Jag skulle gärna byta ut några av de ofta rätt tunna "kompetensutvecklingsdagar" som vi måste ha, mot utvecklingssamtalsdagar istället. Nu när vi träffar barn och föräldrar fram på sen eftermiddag efter en arbetsdag, så är vi rätt trötta, framför allt barnen.
Läsårets jobbigaste dagar, 12 timmars skärpning i följd, den tid på året när man är som allra tröttast. I år har du glädje av din stockholmsemester för att orka. Bra planerat av LA-sonen.
LL: Ja, Du som själv är i yrket vet exakt hur det känns att göra de här dagarna. De är inte så många men visst är det så. Det känns bra att gå in i de här två veckorna med samtal utvilad. Håller med om att det var god planering! :-)