"Mitt första liv" är bäst!
När jag läser den här boken reagerar jag ungefär som när jag läser Jonas Gardell, jag tycker om ilskan och ömheten, raseriet och skratten och alla detaljer i hur det var att leva då. Jag har ju glömt och hon påminner mig om trender, talesätt, levnadsmönster, fördomar, teknik, allt.
Om man vill börja läsa Bodil Malmsten så är nog det här den boken som man ska börja med. För mycket av nycklarna till hennes andra romaner finns här i uppväxtbeskrivningen, personer och associationer. Jag kommer att läsa om boken inom de närmste dagarna för att gotta mig mer.
Läs den! alla Ni tanter som har upplevt 50-talet! Det är inte en rekommendation, det är en order!!
Den där måste jag bara läsa och jag ska ringa biblioteket idag och hör om de har den inne.På 50-talet växte jag upp och tror att jag har samma årtal som Bodil Malmsten.Jag tar din order på allvar och tackar för den kram Thalina
Jag har inte upplevt 50-talet men jag tänker läsa den ändå ;-) Kramar...
Thalina: I och för sig är det riskabelt att läsa böcker på stark rekommendation, man har höga förväntningar, men jag tror inte att Du blir besviken.
Gisan: Den är absolut läsvärd även för den som inte har upplevt 50-talet. Mycket av det hon beskriver gäller i alla tider, detta med att byta familj under uppväxten, att ha föräldrar som inte vill eller kan följa med hela tiden att få klara sig ändå med de resurser som står till buds. Boken känns på många sätt som en lång krönika om den tiden. Beskriven både med närhet och distans, med humor och ömhet.
Det ser ut en intressant och rolig läsning, ska omedlelbartbums gå till biblioteket och låna den.
Kan bli en kontrast till de deckare som jag håller på med.
Här är töväder idag och hoppas att snön och halkan försvinner.
Hälsningar.
Okej, okej, okej, jag ska ge henne en chans till, men hon får vänta tills jag tagit mig igenom högen som just nu fyller mitt sängbord.
vi ska prata om boken om ett par veckor, kanske ska jag komma med mer synpunkter, jag so levde i Finland då... Började första klass.
jo så du är oxå en go värmlänning..nä Adam alsing är ingen släkting till mig....det råkar bara vara så att jag gillar honom mycket och tycker han är en riktig värmlänning..
Rut: Du har ju upplevt 50-talet i högsta grad, jag tror att Du kommer att tycka om den och känna igen Dig.
Suss: Fast försök inte smita undan nu, jag kommer att följa upp det här så småningom.
Hannele: Javisst ja, Du känner ju igen det också.
Britten: Det är nog den bästa komplimang jag kan tänka mig att bli betraktad som värmlänning. Tackar för den! Ha det gott!
50-talet var precis före min tid...Betyder det att jag ska lyda order eller inte? ;)
Ha ha... Du är därmed absolut kvalificerad för att lyda order!
Inspirerande tips! Då har jag Bodil-läsning att se fram emot. Har bara läst de senaste böckerna av henne från Finistére osv. Ingen barndomsskildring. Förmodligen kommer jag att uppskatta den även om jag är 70-talist!
Jenny: Jag läste först kastanjerna och Finistere men jag borde ha börjat med den här boken, det inser jag nu i efterhand. God fortsättning!
Missa inte att på Bodil Malmstens blogg så finns massor med extramaterial som inte kom med i boken! Klicka på "Mitt första liv" högst upp.
Ja, den var verkligen bra och man kan nästan åka berg- och dalbana bland alla hennes känslor, de är mycket levande och påtagliga även för läsaren.