Inga Magnusson

... med Årjäng som skolkommun. Tråkigt att det inte var så, för visst hade det varit roligt om det varit så bra som det såg ut vid första anblicken. Det basunerades alltså ut i lokaltidningen NWT att Årjäng låg på 17 plats i en rankning av Sveriges skolkommuner. Det såg märkligt ut för mig eftersom tidigare mätningar rätt stabilt över flera år har placerat Årjäng betydligt längre ner på skalan. Jag har skrivit om det förut och gjort länkar till de mätningarna.

Nu när jag går in och läser lite mer om undersökningen så sägs uttryckligen att det man mätt inte alls är måluppfyllelsen i skolkommunerna, utan det handlar om betydligt mer avancerad statistik;

MAN HAR MÄTT VAD KOMMUNEN HAR UPPNÅTT I FÖRHÅLLANDE TILL INSATTA RESURSER I DEN HÄR KOLUMNEN!

Och det är något helt annat. Det innebär att en kommun som Årjäng, som främst utmärker sig genom att satsa väldigt lite på sina grundskolebarn, inte behöver prestera några toppresultat för att komma långt upp på listan. Årjäng är alltså inte den 17:e bästa skolkommunen i Sverige om man mäter vad eleverna i genomsnitt kan.

Men man har däremot fått valuta för ¨pengarna som satsats på skolan och det är ju lovvärt i sig.

Eftersom detta är rätt komplicerad statistik som man använder sig av för att få fram mät-tal, så är det knappast meningsfullt att försöka referera dem i  en blogg. Man har justerat resultaten utifrån olika socioekonomiska förhållanden exempelvis föräldrars inkomst, invandrartäthet om jag fattat det rätt. (Det blir alltid lite lurigt med statistik i Årjäng eftersom vi är en gränskommun, många jobbar på andra sidan gränsen så jag vet att det ser ut i statistiken som om våra barn lever fattigt, och dessutom växer upp med mycket fylla eftersom norrmännen handlar en massa på vårt systembolag, alltså helt fel siffror ).   

Det är svårt att tolka undersökningens metod om man inte lägger ner tid och sätter sig in i hur mätningarna gjorts.  Det har jag i ärlighetens namn inte gjort men jag har ögnat metoddelen för att få en uppfattning.

 Var och en kan ju spekulera i varför man tror att det är så att Årjäng får god utdelning på  pengar som sätts in i skolverksamheten. Jag väljer ju att se förklaringarna utifrån mitt eget perspektiv, vad jag ser i mitt jobb:

- Skolpersonal som verkligen jobbar hängivet för att barnen ska ha det bra och förkovra sig, trots att förutsättningarna som ges av kommunen är dåliga; skollokalerna  är enligt skollokalutredningsrapporten skröpliga. Den gula delen som jag jobbar i betraktas av den utredningen  som ett eventuellt rivningsobjekt trots det nya taket. Andra resurser som när det gäller antal lärare per klass, klasstorlekarna  är också dåliga jämfört med andra kommuner.

- Föräldrar som ställer upp på barnen och hjälper till på olika sätt. Jag som snart är 60 år och jobbat med barn länge har aldrig upplevt någon tidigare generation föräldrar som ägnar så mycket tid ´åt sina barn. Och den stora skillnaden ligger i att idag så är det ofta så att båda föräldrarna engagerar sig i barnen, inte bara mamman.

- Barn som kämpar för att bli bra i skolan trots att de ska kämpa mot dåliga odds och bl.a.på de största skolorna i kommunen måste gå i stora klasser

I artikeln i NWT så framgår att skolchefen förklarar resultatet utifrån att andra kommuner inte har hängt med i minskning av barnantalet, medan Årjäng inte drabbats på samma sätt av detta. Hon säger nu efteråt att hon  i intervjun också hävdat att lärarna gör ett mycket bra jobb, men att det tyvärr inte kom med i artikeln. Jag vet inte om det kommer någon rättelse i tidningen därvidlag,  men jag framför detta ändå  gärna här på bloggen, för jag tycker ju det är bra om hon kan se och uppskatta personalens arbete.

Kommunalrådet är inne på att barn och personal har betydelse för det som är positivt i resultatet.

Eftersom ingen kan veta säkert så är vars och ens förklaring lika god antar jag.