Inga Magnusson

Nu börjar jag bli dagvill, som man säger här på dialekt, alltså ha dålig koll på vilken veckodag det är. Och i vissa avseenden är dagarna lika. Den senaste tiden har de alla avslutats ute på sjön, värmen och stillheten har helt enkelt inbjudit till båtliv och strandhugg med matsäck och fika.

Idag jobbar gubben i Töcksfors först och sedan kommer han hem och klipper gräs vid alla hus som han ska klippa gräs  på och de känns många ibland.

Jag ska tvätta mattor nu när det är tork,  hjälpa modren lite med tvätt och växtskötsel. Var där och fikade igår med tårta från Esters café. Hon orkar ju inte gå med dit nu längre, hon är 92 år, men uppskattade att få en tårtbit och en hälsning därifrån. Ska skriva mer om cafét sen och visa bilder.

I kväll blir det vildsvinsrevbensspjällsäting och sparris tror jag, vi är bjudna på det.