Inga Magnusson

och  Staffan Schejas dag.

Jag brukar inte ta kort på TV:n :-))
men jag tyckte om bordsdekorationen med mossa och stenar och glasljuskulor på svart duk. Litade inte på mitt minne så jag tog bilder.

Jag missade den första sändningen men såg på reprisen. Det var kul att se lite mer av Staffan Scheja och höra honom berätta om sitt liv. Jag köpte hans den där första skivan för länge sedan när den kom ut och den har jag kvar än. Måste ha varit 70-tal eller nåt. En fantastisk pianist! Sen är ju karln så himla vacker också. Han är ju bildskön faktiskt.

Hans fight med Jonas Gardell gillade jag. Ja, man kan väl inte gilla fighter egentligen. Men det var ju klockren och bra konfliktlösning: Den som känner sig kränkt säger det direkt, man pratar om saken och reder ut vad var och en kände. Utifrån det kan man förstå och respektera varandra och gå vidare. De blev tydligen också goda vänner på kuppen och umgås familjevis numera.  Det här var betydligt bättre än de fåniga knytnävskamperna på ishockeyn i Karlstad. Sandlådenivå!!

Men vad jag inte gillade var att vi inte fick se något av hur det löste sig med den stackars musikpedagogen. Det var ju hon som fick det hett om öronen när Gardell burrade upp sig och blev "Kalle Anka" som han uttryckte det i någon tidning. Hon blev tydligen ledsen och åkte därifrån. Struntade Jonas i henne för att hon inte var "någon"? Ingen annan heller brydde sig om henne. Man brydde sig bara om varandra. En stjärna bryr sig bara om andra stjärnor! Hur är det med värderingarna egentligen? Vem är viktig och vem är oviktig? Och vad gör en människa värdefull? Är alla människor lika värdefulla eller är det skillnad? Och i så fall varför?

Uppdaterat: Märker när jag läser kommentarerna att det jag reagerar så starkt på i Jonas Gs och de övriga stjärnornas agerande är att jag känner igen det från skolans värld och mobbning. Dvs en elev med högre status behandlar en elev med lägre status öppet nedlåtande och illa, medan de andra står bredvid och ser ner i golvet, rädda för att själva bli utsatta.  Vem vill bli ovän med klassen elakaste elev i skolan? Och vem skulle vilja bli ovän med Jonas Gardell i "stjärnsverige" ? Det finns uppenbara risker i båda fallen. Inte så många har skinn på näsan och vågar säga ifrån. Så vitt man kan se på TV åtminstone så har stjärnorna samma problem som barn när det kommer till gruppfenomen och till att rädda sitt eget skinn först.  

Läste någonstans att Gardell skickade ett brev med ursäkter till musikpedagogen.Slutet gott allting gott.Tittar också på det här programmet och tycker som du att Staffan Scheja ser bra ut.Har haft den förmånen att höra honom på en konsert och han är en förträfflig pianist.Kram THALINA

Jag har aldrig sett stjärnor på slottet så jag måste nog erkänna att jag inte har ngt att tillföra här.



I övrigt önskar jag dig en fin dag :-)

Jag reagerade också med obehag på scenerna med musikpedagogen. Jag förstod Gardells ovilja mot att en människa man inte gillar tar i en osv, men hans utbrott mot henne var väldigt obehagliga. Jag har inte riktigt lyckats sätta fingret på varför jag reagerade så starkt på det. Men du beskriver situationen så att jag plötsligt förstår. Det var Gardells sätt att tala till och om henne som "den där" och "den där människan" som om hon vore ett neutrum utan känslor, i kombination med att ingen av de andra sa något alls till henne. Hon var helt ensam, utlämnad, utan stöd eller sympati.

Faktiskt riktig obehaglig tv.

Mia; Ja, det är så där man skulle vilja att det var när några är ovänner, tar sig igenom det hela och kommer ut på andra sidan lite klokare.



Thalina: Jag har aldrig hört Scheja live tråkigt nog. Får nog ändra på det. När det gäller Gardell så tycker jag nog att ett brev var i torftigaste laget efter hans rätt hårda avbasningar. Man kan ju hoppas att hon var nöjd i alla fall och kände sig återupprättad.



Marie: Tackar! Det är inte ofta jag följer ett tv-program så här. Det var nog klass 9A senast. Men det här är roligt. Rekommenderas!



Femtiotalsjakten: Just att ingen ställde upp och hjälpte henne medan det pågick var obehagligt. Alla verkade rädda att också bli utsatta för Jonas vrede. Jag reagerar nog starkt eftersom det påminner om skolan. Det är så här det bl.a. kan gå till när barn mobbas. En som uppträder som översittare och är öppet nedlåtande medan andra inte vågar ingripa för att försvara.



Kul att Du tittade in hos mig förresten. Jag har ju precis upptäckt Din blogg. En guldgruva för oss femiotalister! Hos Dig kan man frossa i bilder och föremål från den tiden. Kul bloggtema!

Har faktiskt missat alla avsnitt men man kanske kan kolla så här i efterhand också...kramen

Kicki: Jo, man kan säkert kolla i efterhand, jag tror att det var en repris till om inte annat! Sen blir det ju fler avsnitt, Gardell och Kerstin har ju inte haft sina dagar än.

Intressant det du tar upp, precis det det du säger känner man igen från skolans värd.

Det har ingen betydelse om det är lågstadiet eller på folkhögskola.

Vi har en tendens att sitta där tysta......

Missade detta. Tycker att TV:n rent allmänt varit dålig innehållsmässigt denna julhelg. Detta har säkert inneburit att jag missat de goda programmen också.

jag mpste se reprisen...har bara sett vad tidningarna skrivit..men det låter föredömligt om det är som du säger...personligen har jag till skillnad från många andra väldigt svårt att se <gardells storhet, men scheja tycker jag mycket om..

Carina: Ja, det vill ju bli så, fast vi dömer gärna små barn när de väljer den vägen. Ibland undrar jag om inte barn är bättre på att få grupp att fungera än oss vuxna. Om de får chansen.



Herta: Jag har inte tittat så jättemycket heller, det blir Kalle Anka på julaftonen och några klassiker till. Och så det här.



Britten: Jag är väldigt förtjust i Jonas Gardell som artist och har sett mycket live av det han har gjort de senaste åren. Men det behöver ju inte betyda att han gör allt rätt privat, eller att han är en person med goda värderingar etiskt sett. Få av oss är väl egentligen perfekta när det kommer till kritan. De flesta skulle nog tiga om vi var med om en sådan här situation hellre än att riskera en elakings onda öga. Suck!

Jag tycker mycket om Jonas för han är en man med huvudet på skaft, men detta skötte han osnyggt. Kvinnan var inhyrd för att göra ett jobb, hon var på sin arbetsplats.

Blackout: Gillar också Jonas som artist, men det här visade en privat otrevlig sida hos honom; okänslighet och nedlåtenhet mot människor i underläge. Det var exakt som Du säger; musikpedagogen gjorde sitt jobb, det hon var inhyrd för att göra.