"Nästa som rör mig....
är död" skriver Bodil Malmsten som inledningsfras i sin bok med nästan samma titel.
Jag läser den nu och är alldeles förstummad över hennes skicklighet som författare. Hon kryper in i en annan människas tankevärld och lyckas skildra den precis som den är, när den händer, logisk och på samma gång ologisk. Hur kan hon lyckas med det konststycket??
Jag har ofta önskat att jag kunde följa någon annans tankeverksamhet, exempelvis ett litet barns när en massa vuxna sticker ner näsan i barnvagnen och gullar, en elevs när jag inte lyckas förklara ett matteproblem, en hunds när den lyder / inte lyder, beslutsfattares när de fattar vansinniga beslut.
Bodil beskriver tankarna just så som de fladdrar mellan då och nu och framtid, lyckas fånga associationsbanor som är fullkomligt logiska. Det är alltså en bok i stort sett utan dialoger men så spännande uppbyggd att man inte vill lägga bort den, för den person hon skildrar på det här sättet är en rätt galen människa och man anar naturligtvis hur slutet ska bli, då man får förklaringarna på alla spridda tankspån.
Huvudpersonen är alltså en f.d. modell som lever i Paris, utan hem, boende på olika hotell. Genom hennes tankar träder hennes liv fram som det har varit och som det kom att bli. Boken är rätt gammal, från 1996, i pocket 2003. Finns kanske på bokmässan? Rekommenderas i alla fall!
Jag läser den nu och är alldeles förstummad över hennes skicklighet som författare. Hon kryper in i en annan människas tankevärld och lyckas skildra den precis som den är, när den händer, logisk och på samma gång ologisk. Hur kan hon lyckas med det konststycket??
Jag har ofta önskat att jag kunde följa någon annans tankeverksamhet, exempelvis ett litet barns när en massa vuxna sticker ner näsan i barnvagnen och gullar, en elevs när jag inte lyckas förklara ett matteproblem, en hunds när den lyder / inte lyder, beslutsfattares när de fattar vansinniga beslut.
Bodil beskriver tankarna just så som de fladdrar mellan då och nu och framtid, lyckas fånga associationsbanor som är fullkomligt logiska. Det är alltså en bok i stort sett utan dialoger men så spännande uppbyggd att man inte vill lägga bort den, för den person hon skildrar på det här sättet är en rätt galen människa och man anar naturligtvis hur slutet ska bli, då man får förklaringarna på alla spridda tankspån.
Huvudpersonen är alltså en f.d. modell som lever i Paris, utan hem, boende på olika hotell. Genom hennes tankar träder hennes liv fram som det har varit och som det kom att bli. Boken är rätt gammal, från 1996, i pocket 2003. Finns kanske på bokmässan? Rekommenderas i alla fall!
Kommentarer
Postat av: Thalina
Alltid lika roligt med boktips,jag läser nästan allting.Behöver ha något att varva med mellan alla engelska deckare.Tack för tipset kram Thalina
Postat av: Marie
Åh, jag skulle också vilja bli fångad av en bra bok, men jag känner inte ens suget att läsa någonting just nu. Jag "tvångsläser" så mycket att lusten faktiskt försvinner en del, jag hoppas att den kommer tillbaks igen...
Postat av: Inga M
Thalina: Jag fortsätter med Bodil Malmstens böcker nu. Jag har fått låna en hel bunt av min snälla kollega Ingrid.
Marie: Känner igen det där från tiden då jag studerade som värst. Det blev varken tid eller ork till skönlittertur. Men suget kommer tillbaka, jag lovar!
Trackback