"MÄN SOM HATAR KVINNOR"...
...måste jag snart få se. Jag är inte någon filmfreak men just den filmen tror jag blir bra. Jag väntar så på att få några reaktioner på bloggen om hur den är. Har någon därute sett den? Hur var den?
Jag har läst serien flera gånger förstås. Trögfattad tänker någon då, och det är helt rätt. Men gravt medelålders kärringar får fatta långsamt och ha lite sirap i huvudet.
Fast just böcker som jag gillar har jag nog alltid läst om och funnit något nytt i dem varje gång. Minns inte hur många gånger jag tröskade igenom de stora ryska författarna under min ryska period.
Men det jag är mest intresserad av, är att se är om den kvinnliga huvudpersonen blir en man i filmen också, om manuset har följt boken på den punkten. För vid andra omläsningen så upptäckte jag att hon agerar och lever precis som en man. Stieg har egentligen beskrivit en man utom när det gäller namnet. Hon tar avstånd från föräldraskap, hon lever ensam, hon är aggressiv, hon är data- och teknikfreak, hon tar för sig, hon är bitvis känslokall, hon lever ut sin sexualitet. Mycket av detta skulle platsa i en manlig roll utan att väcka uppmärksamhet. Men när en kvinna lever så, så är det ovanligt och blir spännande.
(Här finns en intervju med Noomi
Jag blir glad förstås när jag ser att intervjuaren också har upptäckt det manliga hos Lisbet Salander, huvudpersonen i filmen. Hon kallar det för testosteronstinn feminism. Men jag tycker att manligheten här går längre än till att vara en genusfilosofi)
Jag SKA också se den... men har inte sett den än...
Ser också fram emot filmen, ska spännande att diskutera den med dej efteråt.
Ska gå och se den ikväll och är väldigt förväntansfull. Det ska man kanske inte vara men jag hoppas att karaktärerna i filmen stämmer med "min" bild av dem.
Återkommer i morgon med ett utlåtande.
Jag ska se filmen den 13/3. Jag har funderat på att läsa om böckerna, de var så bra och spännande att jag var tvungen att läsa fort, fort och då finns det altid saker och ting man missar.
Visst är Lisbet Salander en man, du beskriver det väldigt bra. Är det därför så många (kvinnor?) beundrar henne tro?
Tänk jag har bokat biljetter till imorgon kväll. Skall bli spännande att se filmen.
Jag tänker inte på en man när jag läser böckerna och läser om Lisbet Salander. Däremot tänker jag på en person med t ex ADHD. I filmen finns det sammanhang där hennes kunskap och kompetens blir viktig.
Krya på dej nu min vän, det är segt att bli utav med skiten, jag hostar fortfarande och det på tredje veckan...tur solen skiner så man får samla lite krafter utifrån....såg du vår promenad igår på min blogg...
kramen och ha en fin lördagkväll
Jag brukar alltid "se" en film i mitt huvud medan jag läser en bra bok. Sen när jag går på bio händer det att jag blir besviken när det inte alls stämmer med det jag redan sett uppspelat i min hjärna.
När det gäller den här är jag beredd att det är en hel del som är annorlunda mot boken. Jag ser fram emot den, när det nu blir.
Här passerade idag vårens första starflock! Nu när Vasaloppet snart är kört kanske snön försvinner hos er i norr?
nja, jag är inte så sugen.
Mia: Ok då är vi minst två!
Ingrid: Ser jag fram emot! Jag var på skolan och jobbade undan några timmar i förrgår så måndagen ska flyta på i alla fall. Sen får vi väl packa upp efter hand.
Cissi: Jag ska kolla hos Dig!
Anne: Du tycker också att hon lever och tänker som en man? Då är det inte bara jag. Kanske därför framför allt männen beundrar henne. Flickor som är lite pojkaktiga brukar ju gå hem i båda läger.
Herta: Spännande att läsa vad du tycker!
Kicki: Du har verkligen var sjuk länge nu! Skönt att det bättrar sig i alla fall. Jag ska gå in och kolla på promenaden. Vi sjuklinga mår bra av frisk luft.
Suss: Så är det för mig också. Böcker som jag läser blir till sekvenser i mitt huvud fast jag förlägger ofta handlingen till platser jag redan känner till istället för att skapa nya i huvudet. Ett centrum i Stieg Larssonböckerna har jag nedanför Vadsbron i Hallsberg, det hette Talldungen va? Inte så långt från Dalagatan. Hur det nu kan ha hamnat där, för det är ju inte ställe som jag tänker på så ofta. Fast jag har svårt att tro att någon del av handlingen i filmen har hamnat där! :-)
LL: Nja, det varar nog ett tag till. Vi har rejält med snö och det var -14 i natt. Så vi har nog vinter ett tag till även om jag köper tulpaner nu hela tiden. Men jag förstår att det börjar bli vår hos Dig. Hoppas de stackars stararna överlever.
Hannele: Jaså inte?
Herta: Glömde! Jo, Stieg lär ju ha haft en flicka med ADHD i tankarna när han skrev boken, en släkting. Jag tror till och med att hon framträtt offentligt och berättat om det.