Inga Magnusson

Efter gårdagens, söndagens, alla förpliktelser så blev det en tur till Trollön i alla fall. Gubben valde exakt rätt ögonblick för övertalning, precis när jag var färdig med den dagens beting. Så när han log milt och klippte lite fromt med de där  långa mörka ögonfransarna så kapitulerade jag som vanligt omedelbart.  :-))

Trollön är en rätt stor ö i vår sjö, Östra Silen. Det är högt man ser över till Skogen ("Folkskogen") och vi såg at Rune o Viggo hade nyligen avverkat ett skogsområde där.  Rakt fram där nere på bilden, går en smal landremsa över till Lillöna. Precis där nere är en lägerplats för turister / kanotister som besöker sjön. Det var folk där igår, men vi höll oss därifrån, vinkade bara vänligt.

Roland berättade om den gången för rätt många år sedan när han besökte ön för att jaga hare en tidig höstmorgon och hamiltonstövaren Pass väckte några stackars sovande kanotister genom att kasta sig över dem och slicka dem kärvänligt och intensivt i ansiktet. Av skriken att döma var det en Nära-döden-upplevelse för de drabbade!  Dessutom lyckades Pass  tydligen sätta i sig deras tilltänka frukost.

De som var där igår fick en påhälsning av Jazz men han var inte så påflugen och kom tillbaka direkt när Roland visslade.

Trollön har en rätt hög brant här.


Vägen ditupp är lite av en trollskog.


Här fanns spår av bäver...



spår av ekorre...



spår av grävling...



spår av rådjur...

Men inga spår av hare, som gubben hade hoppats.

Det fanns varken spillning eller andra tecken på att någon hare fanns på ön. Jazz hittade heller inget harspår. Det är inte säkert att det fanns rådjur heller för vi såg ingen spillning, de kan ha simmat därifrån. Spår av älg såg vi inte heller, men vi vet att älg simmar hit ut ibland, eller går över isen på vintern. För många år sedan avverkades skogen här av en god vän till oss från Snarkil. Maskinerna fraktades ut med flotte som byggdes för ändamålet. Vi hittade en kvarglömd stropp sen den avverkningen.

Helge E minns att det var åkrar här på ön förr. Troligen var det två hus här, vi såg lämningar efter ett av dem. Sen finns det ett litet fallfärdigt timrat hus som ett par nygifta byggde som sommarstuga här för länge sedan, de lever inte längre. Men det är inte använt på många år och ramlar nu långsamt  ihop.


Jazz var med i båten för första gången och han var lugn. Ibland låg han på golvet, ibland försökte han fånga alla dofter i vinddraget.




Solnedgången på hemvägen var ett fantastiskt skådespel!

Vi hade egentligen tänkt sitta ner och ta en fika uppe på ön, men det gick inte för myggen. Jag hade huvan på jackan uppe och smörjde in ansikte och händer med myggstift. Men myggen  kröp in i näsa, mun och ögon och där går ju med bästa vilja i världen inte att kleta med myggstift!!  .

Vi fick till slut fly ut i båten och en bit ut kunde vi ta fikat till slut. Det var i o för sig inte heller fel i den lugna varma kvällen med en fin solnedgång.

Vi gjorde ett snabbt strandhugg på Harhalsen, men det var lika illa där med myggen. Blani o D var ute och pürschjagade så vi träffade dem inte.

I morgon tisdag blir det inlägg om wallstripes på källarväggen och efterlysning av hemgjort växthus (Gunilla vill ha!) och något om min bästa älggryta kanske och sommarens  favoritdryck. Och kanske skriver jag om hur himla nervös och glad jag är inför det japanska besöket i helgen, jag vill ju så gärna att det ska bli bra.