Inga Magnusson

säger Martin Ingvar i tidningen "Dagens samhälle"  nr 8 / 08 med temanurmmer om skolan. Ingvar går in i skoldebatten utifrån sitt perspektiv av biologi och hjärnkonstruktion. Han menar att skolan missgynnar pojkarna för de har "mer spring i benen" och mer testosteron så  de får sämre betyg, de busar och sitter inte still. Det har som  påföljd att flickorna lägger beslag på de höga betygen, högskoleplatserna och därmed jobben som läkare,  jurister och annat som kräver toppbetyg.  Pojkarna, speciellt de med utländsk bakgrund, blir de största förlorarna. Han anser i stora drag att detta ska botas genom att lärarna får bestämma mer över barnen och att man slutar upp med att ha stora elevgrupper med lärarlag istället för sammanhållna klasser med en lärare. Lärarlag är enligt honom en konstruktion gjord utifrån lärarnas behov  men  eventuellt missgynnar den invandrarbarn och de barn som har "pojkproblem".

Pojkarna presterar sämre än flickorna i skolan. De har enligt tidningen 10 % lägre betyg. Det gäller oavsett bakgrund, ålder osv. men det är något sämre  i glesbygd.  Skillnaderna här mellan pojkar och flickor ser ut att öka dessutom.  Den beror inte på allt fler kvinnliga lärare enligt undersökningen och fenomenet finns sedan 1988 i grundskolan och sedan 1972 i gymnasiet. Två av tre studerande på högskolor är kvinnor. Till skillnad från Martin Ingvar så anser Kristina Scharp, Svenskt Näringsliv, att det är inget problem. Problemet är att vi måste få tillräckligt väl utbildad arbetskraft och det är ok att tjejerna tar över. Pojkarna klarar sig i alla fall fram till de mest välbetalda jobben.

Tidningen gör också en stor jämförelse mellan den svenska skolan och den finska eftersom Finland återigen ligger i topp på de internationella undersökningar som görs. Man lyckas i Finland framför allt med att lyfta de svaga elevgruppernas prestationer. De har färre elever som slås ut ur skolan och det blir avgörande för deras topplacering. De höga resultaten i Finland håller, även om man tar bort elever med utländsk bakgrund, de är betydligt fler  i Sverige.

Enkelt uttryckt så anser man att lärarnas höga status och skolans arbetsro ger Finland de höga resultaten. Hur man når dit går inte att utläsa men man tar fram några fakta:
* Obehöriga lärare anställs inte fast
* Längre lärarutbildning, minst 5 år
* Lärarna bestämmer mer och samhället är mer auktoritärt
* Lärare är respekterade och har hög lön
* Politikernivån / centralmakten litar på lärare och skola, det finns inga skolinspektörer
* Man slapp besparingarna som Sverige gjorde på 90-talet.
* Klasserna är inte nivågrupperade men man har små specialklasser för elever som behöver ha det lugnare
* Förutom specialklasserna (i princip förbjudet i Sverige!) så ges stödundervisning till dem som behöver.
* Betyg ges från femte klass men används till att jämföra individens prestationer över tid, inte mellan individer. (?)
* Friskolor finns, men få väljer dem eftersom man allmänt anser att den offentliga skolan är bra.
* Skolan i Finland har inte blivit slagträ i politiken. Den  politiska nivån är inte inne och ändrar hela tiden och rotar i detaljer.
* Man har ingen skolpeng och strävar inte efter konkurrensutsättning mellan skolor.

Det var givande läsning och jag fick en del fakta om den finska skolan som jag inte känt till förut, bl.a. detta med att man använder sig av specialklasser för barn i grundskolan som behöver ha lugn och ro.  Det brukar inte nämnas eftersom det är en väldigt förbjuden tanke i Sverige. Jag tror på den idén om man gör den lilla specialklassen till ett frivilligt val för elev och föräldrar. Men bara för att man vid ett besök konstaterar skillnader mellan Sverige och Finland så vet man inte vilka av skillnader som är avgörande. Det blir spridda hugskott.

Tidningen "Dagens samhälle" är alltså kommunerna och landstingens tidning och bjuder ibland intressant läsning som den här. Tyvärr har min favvokrönikör slutat skriva där.