Meningslösaarbetsuppgiftsepidemin även hos polisen?
Jag kan ju inte låta bli att fundera på om meningslösaarbetsuppgiftersjukan har spridit sig även till polisen. Jag brukar ju fundera över varför lärare tvingas sitta av så mycket dyrbar arbetstid på meningslösheter. Sedan läser jag någonstans att läkare också är drabbade av samma sjuka, dvs ägnar endast 30 % av sin arbetstid åt patienter, mot tidigare 80 %. Resten av tiden går åt till administrativa / organisatoriska uppgifter. Sedan får jag reda på att även tandläkare är drabbade av detta. En tandläkare kan alltså tvingas sitta och kolla personalens flextidsuttag en gång i veckan som exempel. Den arbetsuppgiften kräver knappast flera års högskoleutbildning och tas ju från tiden med patienter.
Kan det vara så att även polisen tvingas syssla med arbetsuppgifter som man upplever som meningslösa och som man egentligen inte utbildat sig för? Och det är därför tiden inte räcker till för att göra riktigt polisjobb?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1398489.svd
Angående huvudartikeln: En polis är i alla lägen skyldig att ta upp en anmälan. Polisen får inte säga "kom tillbaka i morgon, när du är nykter, och gör anmälan" -för då är det tjänstefel- inte heller får man resonera med anmälaren, som tänker göra en omedelbarnerläggningsanmälan, om vad som hänt, och försöka lösa det genom samtal. Nej, "papper i maskinen" meddetsamma, vilket strunt det än handlar om. Kanske är det inte strunt för anmälaren, just då, och därför är det bra om polisen kan samtala med honom en stund, och sedan kanske lösa problemet på ett vettigt sätt. Om bara folk visste hur mycket onödigt arbete -tidstjuvar- som utredarna måste hålla på med att färdigställa. Ofta handlar det också om att man inte hittar/får tag på den misstänkte som ska höras i ärendet, och då kan det bli liggande i t.o.m. ett par månader. Ibland får man inte heller tag på målsägaren, trots skriftliga kallelser och tfn.meddelanden. Men OK, det finns säkert olika typer av utredare och åklagare också -som "ligger" på ärendena orimlig tid. Därför JO, generalisera inte!
Mm...det kanske är en ny trend i samhället. Det gäller att behålla kontrollen...och ett sätt att behålla den är naturligtvis administrativa uppgifter... -allting på papper- kontrollen..;-))
Har sett mycket av den här varan. Man sparar in på en sekreterartjänst och får guldstjärna av ledningen. Ingen kommer nämligen att se kostnaden för alla amatörer som knackar fram dåliga brev och klantar till arkivering av vikta handlingar...
DEt som inte syns verkar alltså inte finnas, en felsyn alltså. Ha en bra dag! :)
Instämmer med Gubben.
Det är en sjuka som har sina smitthärdar i både ekonomismen och någon sorts konstig syn på att vissa arbeten skulle vara mindre fina och därför skulle ingen förnedras till att ha dem. Läkarna skulle minsann sköta sitt pappersarbete själva och inte ha någon som betjänade dem. Typ.
Vad man inte fattat är att en god administratör har en talang för sitt arbete likväl som en bra läkare, lärare osv också har en talang. Det är banne mig en konst att få system i pappershanteringen och vissa gör det bättre än andra.
Det är ju heldumt att poliser, läkare, skolledare, lärare, tandläkare m.fl. håller på med administrativa eller vaktmästaruppgifter som de dessutom troligen inte har talang för. Hade de haft det hade blivit något inom ekonomi.
Karin: Intressant att få en inblick i hur det fungerar i praktiken. Det är inte alltid som man tror och det är säkert som Du säger dumt att generalisera.
Marie: Det kanske är ett motiv. Vi har beslut på att allt ska kunna kontrolleras in i minsta detalj, bl. a för rättssäkerhetens skull och då blir det mycket papper.
Gubben o Tant: Exakt! Hos oss så sparades tillsynslärartjänsten in för ett antal år sedan. Det var en person som höll ihop saker på vår skolenhet, som skötte beställningar och ekonomi och läromedelsförvaring och apparater och förråd och introducerade vikarier och fixade speciella evenmang. Nu ska vi alla försöka göra hans jobb och det kräver en oändlighet av möten och tjafs i storgrupp (50 pers.!) innan vi ens kommer fram till vem som ska göra vad. Totalt bortkastad tid! Tid som vi kunnat använda till gemensam pedagogisk utveckling istället. För att inte tala om förlusten av en trygghetsfigur för oss och en sorts lokal platschef. Och en naturlig rekryteringstjänst för blivande rektorer, vilket vi har svårt att locka till oss sedan dess. Bara ett exempel.