Nostalgitripp i linneskåpet!
Det håller på att utvecklas till en Neverendingstory nu, min städning i badrummet (som inte är ett badrum längre utan ett duschrum). Det blir hela tiden nostalgiavbrott. Nu senast när jag rev ut allt i linneskåpet för att slänga en del. Och tror Ni jag slängde nåt? Icke! Där ligger en hemsk rosa-tvär-randig gammal bordduk nu som eventuellt åker i soporna men annars funkar det inte med mig.
Kolla här alltså! Såna här fina frottéhaklappar sydde min mor i massor till mina barn när de var små. Figurerna är broderade på frottén. Barnbarnen skulle inte ha några hårda plastiga köpehaklappar! Det var på 70-talet och färgerna matchade barnens kläder. Alltså en massa orange och gult. Jag har några kvar, resten är givna till mina barnbarn.
Modren sydde också så här fina lakan till min dotters lilla dockvagn och stickade och sydde naturligtvis också fina dockkläder. Hon gjorde förstås resten av utrustningen också. 
Såna här små virkade "plättar" att ha under kakorna på kakfaten gjorde också mor.
L P! Här blev jag kvar länge förstås i minnena av min mormor. Hon hette Lina Pettersson. Ja, egentligen Axelina. Hennes far ville egentligen ha en son och han skulle heta Axel. Men det blev en dotter så då fick hon heta Axelina. Någon gång på 50-talet gjorde min mamma ett halvt dussin såna här handdukar till min mormor. Handdukar måste av någon outgrundlig anledning alltid göras i dussin eller halvdussin. (Och ägg var i tjog!) Undrar just varför?
Duk, handduksförhänge, gardin och lampskärmsdekoration köpte jag på Baldersnäs för så där 20 år sedan. Det är tryckt mönster och gjort av en äldre dam som var väldigt duktig. Jag minns inte vad hon heter. Det förställer blåbär tror jag och jag är väldigt förtjust i dem fortfarande fast jag inte använder dem just nu. 
En av mina första yrkesutbildningar i livet var till barnsköterska. Avsikten med utbildningen var att kunna jobba med barn på sjukhus eller barnhem (fanns då på 60-talet). Då fick jag sy det här fodralet som skulle bli en docka. Det är en dragsko som dras åt upptill och runt halsen. Hygien var ledordet då när det gällde barns vård. Dockor borde alltså gå att hålla rena. Fodralet kunde tas av och tvättas ordentligt. Själva dockkroppen sydde vi också och den fylldes med ull för att bli så där Waldorfskt varm och go.
Minns också att man på dagis på den tiden tvättade alla leksaker med såpvatten med jämna mellanrum, att eventuell ärg på kopparledningar på element skrubbades bort en gång i veckan, barnens handdukar skulle gå att tvätta i 90 grader, att vi lärde oss vikten av egen god handhygien. När jag semesterjobbade på sjukhus fanns "strukta" = instruktionssköterska som särskilt undervisade och kolla de personalens hygien (handtvätt upp till underarmarna, inga smycken någonsin, rena naglar!). Undrar om det här hygientänket finns kvar?
Vilken skatt du hade i linneskåpet!!! Och så väl omhändertaget! Jag är imponerad.
Tack för vänliga ord! Det kommer mer i nästa blogginlägg. Fick inte med allt nu.
Jag älskar gamla textiler, skulle också kunna ha en Neverendingstory :)
Alla barnkläder gav jag till låns till svägeskan, har inget själv nu...
Det mesta i hushållet räknas i halv- eller heldussin. Bestick, porslin, glas, lakan, handdukar. Tjog verkar bara gälla ägg.
Hyreslägenhet ger int mycket utrymme för nostalgi. Där gäller det att ge bort eller kasta för att få plats.
Åh Inga, vilka fina handarbeten! Jag är särskilt fÖrtjust i haklapparna. Jättefina!
Min mormor var mycket duktig på att sy och brodera. Ett litet täcke, lakan och en kudde som hon sydde till dockvagnen jag fick på min 5-års dag har fÖljt med mig till England. :)
ja, åhh så nostalgisk man blir...
på tal om ngt helt annat tänkte jag ringa dig när vi kommer hem från Greece om Hs läsning. Det har blivit, mycket, mycket bättre men vi har väl vara lite lata...följjer dock ditt råd...om att "enbart läsa med lust nu" o sedan trappa upp veckorna innan skolan.
En sak vi märkt är att hon ofta "blir lost" över var hon är, läser samma rad två ggr eller hoppar över en rad...hon är synkollad flera ggr och inget verkar vara fel så jag vet inte...är detta ngt du känner igen?
som sagt hör av mig. ha en fortsatt toppensommar nu!
Hannele: Svårt att låna ut, risk att man inte får tillbaka.
Tjatis: Fast inte nu väl? Och varför då? Varför just dussin? 'Det Du skriver måste ju vara en klar fördel med hyreslägenhet, att man i alla fall slänger.
Lillan: Kvinnors fantastiska drift att pryda vardagen har fascinerat mig. Och att de håller på med det trots brist på resurser i tid och pengar.
S: Jag skulle gärna lyssna på henne för att kunna ge bästa råd. Ring gärna!
Vänj henne gärna vid att hålla en linjal eller "skärm" av vikt papper under raden hon läser så att hon inte villar bort sig bland raderna. Vanliga synundersökningar ger inte alltid rättvisande besked på samsyn och ögonens samarbetsförmåga.
OBS att 90 - 95 % rättläsning ger bästa effekt vid intensivlästräning. Om texten är för svår så kan Du få¨motsatt effekt och befästa problemn. Vanliga barnböcker är oftast för svåra. De är tänkta att någon vuxen läser för barnet och passar inte för att träna den första läsningen. Men en barnbibliotekarie kan ge goda råd tror jag om Du väljer att låna böcker.
Vilka fantastiska saker kvinnor har gjort genom tiderna. Nej det är verkligen svårt att slänga i linneskåpet. Jag har också gjort mina försök. Men när jag väl hittar nåt som jag kan tänka mig att göra mig av med så protesterar maken...
Åh så mycket fint du har i ditt linneskåp! Kramar...
Helena: Nej det går inte att göra sig av med sånt som jag har visat här, men det finns en del som vi slänger nu. Sånt som är trasigt.
Gisan: Roligt att Du är tillbaka! Ja, tack, det är en del.