Inga Magnusson

Stockholm visade sig från sin allra vackraste sida med vackert väder, här vy från bron mellan Nationalmuseum och Moderna (jag vet ju hopplöst aldrig vad platser heter i Stockholm) men till slut måste vi ändå hem. Vi hann med besök på kasinot också, gubben, son och flickvän hann med ett besök på Solvalla V75 med gratisbussen från Cityterminalen medan jag gjorde konstrunda och de fick se Järvsöfax bl.a. Men ingen  av oss blev rik på något ställe, möjligtvis på upplevelser i så fall.


Det här är ett fascinerande stort hus och det är byggt som en slinga. Det är SE-bankens hus i Rissne. Jag minns inte hur många tusen som skulle jobba här men det blev inte som man tänkt sig. Så jag tror huset är avknoppat och har en hel del andra hyresgäster också. Märklig byggnad i alla fall.


När man åker ut ur Stockholm norra vägen, E18, så blir man lite förvånad över att det så plötsligt blir landsbygd. Här finns liksom utslängt gigantiska förorter där massor av människor bor supertätt och sedan kommer inget och inget och en ny sån här bostadsjätte. Tanken är förstås; varför har man inte gjort något trevligt och vettigt i boväg av all den här marken som bara ligger där?

Tydligen är något på gång i alla fall. Här verkar byggas något som heter Ursvik. Kanske kan bli något bra och bidra till att lätta på bostadsbristen i huvudstaden.


Jag studsar alltid när jag kommer till den här skylten. Fellingsbro är ett ord som alltid är speciellt för mig. Det står överallt i mina personliga papper, för där är jag född. Ja, inte i själva Fellingsbro, utan på BB i Lindesberg (LInde som man sa). Men mina föräldrar bodde alltså i Fellingsbro vid den tiden. Jag kommer inte ihåg något av det eftersom de flyttade när jag var väldigt liten. Jag minns bara att vi var där och hälsade på deras goda vänner ibland på en gudsförgäten plats som heter Blixterboda. Festligt ortnamn! Man kan ju undra hur det har kommit till!