Gör bort oss med julkort igen...
Minnesgoda läsare av bloggen kommer ihåg att vi för tre år sedan (kan ju ingen komma ihåg! Men det står beskrivet på bloggen i december 2005 och januari 2006 tror jag) gjorde bort oss med julkortsskickningen. Ett kort som vi tyckte var väldigt anständigt och vackert, var inte alls särskilt rumsrent när man tittade noga efter och vi rodnade över hela kroppen kan jag säga, speciellt med tanke på de mer avlägsna bekanta som vi skickat till. Det var nästan exakt tre år sedan vi gjorde den här blundern, alldeles de första dagarna på den här bloggen. Bloggen är nästan på dagen tre år gammal nu, första inlägget var 10 december 2005.
I år är fadäsen inte så stor, men vi var i Töcksfors köpcenter idag för att handla julklappar och då passade jag på att köpa julkort i bok- och pappershandeln där. När vi kom hem så¨fick vi se att texten var på norska! Töcksfors ligger bevisligen i Sverige men det är handel riktad mot norska kunder så ibland är det väldigt norskt. Alltså kommer vi i år att skicka julkort på norska! Jag kan bara försäkra att vi fortfarande bor kvar i Sverige, vi har inte emigrerat, även om tanken ibland varit frestande med tanke på de svällande norska oljefonderna. Varje norrman lär vara miljonär flera gånger om.
Nu har vi i alla fall skrivit alla kort, fått på porto och i morgon skickas de. Det tar sig med julförberedelserna. Vi tog en titt in till Rolands systerdotter och hennes familj i Svensbyn på hemvägen. Och dessutom hälsade vi på hos modren en stund.
I morgon startar vi upp sista jobbveckan den här terminen. Det blir inte så mycket allvarsamt gjort så här på slutet. Mycket går i julens tecken och göra-färdigt-uppdrag. Det är i alla fall väldigt roligt att jobba. På kvällarna före jobbdag så tänker jag att det ska bli kul att komma till skolan och träffa klassen och kollegor nästa dag. Det är ett privilegium att känna så tror jag. Och det beror inte på att gubben är elak :-))
Hahaha...vilken härliga historier =D Jag tror dock de flesta uppskattar att få lite "annorlunda" vykort ;-) Och vad underbart att känna så inför sitt arbete!
Trolda - kramar =D
Trolda: Fast vi har inte skickat några egengjorda julkort efter detta.
Mmm det är fantastiskt att få jobba med en klass så här och ha så bra kollegor.
Det tog mig lite tid att hitta bilden du pratar om men nu förstår jag vad du menar... Jag satt säkert i tå minuter och stirrade intensivt på skärmen innan poletten föll ner. Helt klart en julkortsklassiker ;-)
//Killfröken
Det är ju roligt med lite annorlunda julkort som dimper ner ;-) Kramar...
Ja, men ser du, dom norska oljemiljonerna ser en alldeles vanlig norrman långt efter. Den kommunala fattigdomen är lika stor här som i Sverige (bortsett ifrån rika kraftkommuner, men dom är inte så många)
Nä, dom norska oljemiljonerna skall sparas till en avlägsen framtid - ingen vet hur avlägsen och ingen vet varför.
Jag säger som Birgitta Andersson: "Jag är så glad att jag är svensk".
Apropå Birgitta Anderson; jag har haft hennes mamma som skolköksläraringga, på den tiden det fortfarande hette skolkök. Det var en skojig tant!
nu var jag så klart att gå in på december 2005 och leta upp det obscena julkortet...
jag hittade det! och måndagen blev plötsligt riktigt rolig...tomten o julharen...ha, ha ha ,)
Gott att läsa att du vill gå till jobbet!!!För jag har heller inga problem med att åka iväg på morgonen, ser alltid fram emot en ny skoldag.Även om det skall bli skönt med lite jullov och få råom familjen lite extra. Men kommer nog att sakna dej lite......
Det är kul att blogga - att läsa och att skriva. Ledarskap handlar mycket om förtroende, där är vi inne på samma linje. Julkort kan uppenbarligen vara farlig materia. Jag sliter med frågan om några ska skrivas, i år!
Killfröken: Ja, det kortet har blivit en klassiker i huset. Sedan dess vågar vi inte riktigt ta ut svängarna längre med julkorten.
Gisan: Ha ha, det tyckte de som fick det julkortet också!
Malou: Ja, så säger våra bekanta också att vanliga norrmän inte får något med av alla oljemiljonerna. Vad ska de egentligen vara till kan man undra. Man har inte ens gratis skollunch för skolelever utan alla föräldar är konstant involverade i en matsäcksprocess från det barnen börjar ettan tills de går ur skolan. Matpacke eller nesting eller vad man kallar det.
S: Ja, ordet obscent är nog faktiskt rätt valt i det här sammanhanget. Kom inte på det just när jag skrev. Skitsnuskigt skulle duga också.
Ingrid: Ja, det är inte ledsamt under våra arbetsdagar! :-)
Vi får väl ringa lite till varandra under lovet för att bota värsta jobb- och jobbkompisabstinensen!
L: Roligt att fler vågar erkänna att de gillar bloggen. Ja, ledarskap är nog först och främst förtroende. Förtroendet ger det mandat underifrån som ledarskapet behöver. Enbart mandat uppifrån är inget fungerande verktyg. Det ger i så fall ett chefskap utan ledarskap och det är inte mycket värt. Jo, om vi lever i en total diktatur förstås men det gör vi ju inte.
Julkort skriver vi fortfarande, en hel del faktiskt.
Tänk vilken förmån det är att få ha ett jobb att gå till som man trivs med..jag tror många tar det för givet.....Ha en go kväll kära du
Jag skulle inte bli ledsen över ett norskt julkort..
Britten: Tack! Jag har oftast haft förmånen att ha trevliga jobb men dock inte alltid, så jag uppskattar det. Och visst finns det rejäla besvikelser i det här jobbet också men det handlar inte om kollegor, barn och föräldrar.
Hannele: Förstår jag! Men här i gränstrakterna är det lite kontroversiellt med det norska ibland ;-)) "Syskonkärlek" eller hur man ska säga!
Här skickas bara engelskspråkiga julkort i år, utom till utlandsboende och engelsktalande, de får förstås riktiga svenska kort!
Det var alltid norska flaggor på julkorten man fick från Norge förr. Men kanske inte på de ni köpte? Ni borde anat något skumt i så fall.
Annaa: Om det varit norska flaggor på så hade jag kanske anat ugglor i mossen, men det var det inte. Lite pinsamt är det med norskspråkiga julkort eftersom det ibland finns ett visst "syskongnabb" över gränsen här. (Från båda sidor!) Norska ses liksom inte som något högstatusspråk. Engelska, som hos Dig, hade nog varit lättare.
Lustigt, jag intervjuade nyligen en kvinna i Torsby som gav en något annorlunda bild av gränsrelationerna. Men jag anade att det var med den relativt nyinflyttades lite rosafärgade glasögon.
När vi fick kontakt med norska släkten i min barndom var jag fascinerad av hur norskt Norge var jämfört med hur Sverige var svenskt så att säga. Det handlade bl a om det där med flaggorna på julkorten.
Annaa: Norge är så nationalistiskt så vi bleknar ibland och skulle få obehagliga associationer om det inte vore för att det hela sker med så mycket uppsluppen glädje och gemyt! Och de hejar solidariskt även på svenska skidåkare exempelvis för de är ju så nära!
Egentligen är gränsrelationerna goda och här finns ju massor av släktskaper och äktenskap över gränsen. Men just därför blir det något slags syskongnabb som tar sig uttryck i raljerande när det gäller språk och nationaldrag.