Fantastiskt Luciafirande...
På genrepet i onsdags hade kantor-Carina emellanåt blicken hos en drunknande och hon bad försynt om ett extra genrep igår. Det fick hon förstås.
Men sen hände det som kan hända ibland, barnen bara fixade detta när det nu gällde idag! Och det lät bra! Och söta var de! Fullkomligt hjärtknipande! Och A. H. sa att vi lärare såg kul ut när vi satt på en lång rad på första bänken och grimas-mimade alla texter samt gjorde alla möjliga och omöjliga uppmuntrande gester! Han var strategiskt gömd därframme bland barnen. Men han har tystnadsplikt på alla sina iakttagelser har vi beslutat i det informella kollegiet. Inget kunde dock hindra honom från att sitta med ett brett grin på läpparna hela lussefikat efteråt. (Tack för fikat bjudande arbetslag! Det var storslaget!)
Och vi hade minsann vår rektor närvarande. Hon sade trevliga ord till publiken = föräldrar /släktingar, vände sig sedan till barnen och talade om hur bra de sjungit. Och Du A-C, hon berömde oss som personal också!! Jag såg mig om bland kollegorna och kunde konstatera att fler än jag svalde något tjockt i halsen och blinkade lite extra några gånger när vi hörde det. Bara en sån sak! Det lever vi länge på! Vi tog åt oss som halvvissna plantor törstande efter livgivande regn uppifrån!
Hoppas Molkom, om det nu var Molkom, har förstånd på att uppskatta Dina talanger efter förtjänst, annars tar vi Dig tillbaka! Så det så!
God Jul önskar vi Dig från alla oss x-kollegor här på Silbodalsskolan!
Ps: Jag har skickat ett mail också med några bilder
Fantastiskt Lucia va idag tack till alla lärare o barna.
Anonym: Tack för vänliga ord. Jag blev som vanligt rörd över det fina resultatet av barnens trägan övande!
Härliga tider.
Vilken lycka för mitt Molkom om hon kommit hit...är hon på Nyeds skola då eller...
Ha det fint imorgon på lucia. >Kramen
Vad härligt att ha fått fira lucia redan, på vår skola sparar de det till måndag. Jag tycker det känns lite avslaget då!
Mormor Hannele: Du gillar bestämt mormorsskapet! Visst är det livets efterrätt.
Kicki: Nja i ärlighetens namn vet jag inte. Vet inte ens säkert om det är Molkom heller, men någonstans i krokarna där. Men om, så är Ni att gratulera till en duktig lärare.
Suss: Vi valde mellan fredag och måndag och det blev fredag. Inte helt fel!
Hahaha...jag hade gärna varit där och beskådat det hela....ur fler aspekter...;-)))
Jag glömde önska dig en trevlig lucia!
Det kanske såg nästan lika roligt ut som en grupp föräldrar på läktaren när ponnyridlektionen innehåller hoppning. Alla gungar med och reser sig lite lätt för att hjälpa hästar och ungar över. Om man kan slita blicken från kidsen är läktaren i sådana lägen det roligaste man kan skåda.
Det där med samsovning kan nog vara olika, med den karl jag är gift med är samsovning att föredra. Han snarkar lagom och håller mig varm om fötterna.
Det låter som du redab haft en fin lucia men jag önskar dig en till..kram
Och jag har inte sett en enda vitklädd med ljus i hår...
Tack för förslaget med musskrämmare, jag har alltid funderat på om de fungerar eller ej. Behöver man fler i huset?
Marie: Säkert! :-) Tack, det samma!
Tanten: Kan tänka mig att det blir lite samma gester! Vore kul att se någon gång!
Britten: Tyvärr blir det nog bara den i år!
Anne: Jag har en i mitt sovrum och jag slipper råttor i väggarna och på innertaket. Vet inte om det skulle behövas fler i huset. Jag är glad att jag slipper ha dem runt mig på nätterna för det är då de håller på och springer och gnager annars. Men jag antar att man kan behöva fler till ett stort hus.
Astrid Lindgren är en av mina absoluta favoriter, som barn älskade jag hennes böcker och som vuxen har jag läst dem med stor behållning. MEN, jag tycker inte om dem alla. Tex läste jag Mio, min Mio, för första gången förra året, och jag vet inte om det var språket (jag upplevde det annorlunda än i de senare böckerna) eller att den var skriven tidigt i Astrids författarskap och präglades av den tiden, men jag tyckte inte om den. Stora delar läste jag högt för sonen, och jag hade svårt att få flyt i läsningen. Däremot inget sagt om historien, men jag tycker kanske att den utgjorde ett slags underlag till Bröderna Lejonhjärta.
Jag tycker nog bäst om Pippi och Madicken. Och så Tjorven och Saltkråkan, där levereras underbara repliker på löpande band.Och Bullerbyn.
Anne: Jag håller med om de fantastiska replikerna i böckerna Du nämner. Men jag är väldigt förtjust i Mio och Bröderna Lejonhjärta också. De har ett poetiskt språk som tilltalar mig och också hanterandet av döden och dödsrike. Det finns ett djup i de böckerna som jag gillar som vuxen och som jag också gillade som barn minns jag. Mio läste jag i alla fall som icke vuxen. Den liknar som Du skriver Bröderna Lejonhjärta väldigt mycket och hanterar både barnets längtan efter nära kontakt med föräldrar och dess funderingar om döden som begrepp. Båda är för de flesta barn väldigt laddade områden: Behovet att ha goda närvarande föräldrar som barn och behovet av att träna sig till att leva med att de ska dö först. Det håller vi nog på med hela livet på ett eller annat sätt.