På Söder blev det...
Som upplysning för nära och kära som läser bloggen och väntar på att se artikeln i NWT om LA-sonen så kan jag bara tala om att den kommer i september i en ekonomibilaga. NWTs lokalreporter i Årjäng hade också bott i USA och han var intresserad av dataspel så de hade suttit här och pratat en halv dag! Undrar vad som kan komma ut av det?
Bröderna kommer ju att bo nästgårds med varandra.
Jag hade längre väg från Folkkungagatan till Engelbrektsplan när jag jobbade där en tid. Då fanns inte tunnelbana och det var spårvagn som gällde om man inte valde gå.
Inga, för en tid sedan la jag ut mitt dokument om mamma, tror inte du har varit inne på min blogg sedan jag ville gärna höra din kommentar.
Varma hälsningar!
Definitivt promenadavstånd! Söder känner jag ingen sån där riktig längtan till men det låter läckert där inne mitt i stan!
Något säger mig att den dagen aldrig kommer att komma när mina barn bor på gångavstånd från varandra i Stockholms innerstad! Eller man ska kanske aldrig säga aldrig...
Det var ju trevligt att de hamnade så pass nära varandra! Det är alltid en trygghet med närhet till ngn i familjen.
Rut: Jag var inne och kikade hos Dig o återkommer under helgen när jag har mer tid.
Annaa: Nej jag förstår inte heller varför Söder är så lockande. Stockholmssonen jobbar på St Eriksplan och får plötsligt lov att åka tunnelbana till jobbet istället. Kunde gå när han bodde på Kungsholmen. Och Du, om Du frågat mig för så där 15 år sedan så hade jag inte heller trott att mina söner skulle bo på Söder inom promenadavstånd från varandra. Men de går sina egna vägar i livet! Inte ville de bo i Årjäng.
Marie: Jag hoppas det går bra. De har bra kontakt nu när de blivit vuxna.